Enligt förslaget som stiftsstyrelsen ska ta ställning till och som varit ute på remiss ska två nya pastorat bildas i Stockholms innerstad. Ett bestående av tre församlingar på Norrmalm och ett där Domkyrkoförsamlingen går ihop med Maria Magdalena på Södermalm den 1 januari 2022.
Efter vädjanden från förtroendevalda gjordes en konsultrapport tidigare i år för att underlaget skulle stärkas med faktauppgifter. Den rapporten får dock kraftig kritik. Likaså anses tiden för processen för knapp. Bland annat skriver Adolf Fredriks församling:
"Församlingen ställer sig principiellt positiv till att ett pastorat bildas på Norrmalm. Den process som föreslås är dock alldeles för kort och församlingen anser att det behövs mer tid för att på ett kvalificerat sätt svara på utsänt förslag och för att utse ledamöter till framtida församlingsdelegerade. Församlingsrådens ställning är oklar i förslaget. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är inte ordentligt belysta. Det utsända förslaget samt utredningen från Grant & Thornton är behäftade med betydande brister och kan inte betraktas som komplett."
Enligt Anders Jörle, ordförande i Adolf Fredriks kyrkoråd, uppges det bland annat att barnverksamhet saknas medan det i själva verket är en betydande aktivitet i församlingen.
En församling som är kraftigt kritisk till både beslutsunderlaget och själva förslaget är S:t Johannes församling. Kyrkofullmäktiges ordförande Hans Schreeb:
– Nu ber vi i allra sista stund till stiftsstyrelsen och biskop Andreas Holmberg. Lyssna till oss och våra argument. Vi sträcker ut en hand till biskop Andreas. Vi räknar tillsammans och låter siffrorna och förnuftet tala. Sedan 2005 har S:t Johannes gett bort 75 miljoner kronor i utjämningsbidrag, så kom inte och säg att vi inte är solidariska.
– Ett enigt fullmäktige säger nej till förslaget. Vi efterlyser en betydligt större professionalitet, en prestigelöshet och en önskan om att göra det allra bästa för församlingarna. Vi önskar ett omtag.
Hans von Schreeb och hans administrativt ansvariga Maria Lifbom lyfter fram församlingens önskan om samverkan, de kan tänka sig att sälja en kyrka, att flytta samman administrativa delar till andra församlingar liksom att samarbeta med andra kyrkor för att kunna hålla kyrkor öppen, till exempel polska katolska kyrkan som redan i dag hyr in sig i Johannes kyrka.
Biskop Andreas Holmberg har tidigare uppgett för Kyrkans Tidning att han är mycket mån om att lyssna in de förtroendevaldas tankar och synpunkter, och Hans von Schreeb hoppas mycket på en dialog med den nye biskopen. Rädslan för att få ta över andra församlingars dåliga ekonomi gör att S:t Johannes lagt sina tillgångar i stiftelser för att värna medlemmarnas pengar.
– Några församlingar har stora lånebilder. Det är ingen slump att det är bland dessa som de positiva rösterna till en tvångssammanläggning finns. Men nu vill vi blicka framåt och vädjar till den nya biskopen: Lyssna till oss.
Kyrkofullmäktige i Gustav Vasa församling ställer sig enigt bakom stiftsstyrelsens förslag om att låta Gustav Vasa, Adolf Fredrik och S:t Johannes ingå i ett pastorat.
– Helst hade vi sett att även S:t Matteus skulle ingå. Men vi har böjt oss för att det för närvarande inte är ett alternativ. Vi tar dock fasta på att stiftsstyrelsen anser att S:t Matteus ska tillföras pastoratet från 2026 eller senast 2030, säger kyrkorådets ordförande Ove Andersson.
– Gustav Vasa tycker fortfarande att samtliga Norrmalms/Vasastadens fem församlingar borde slås samman till en enda församling. Då borde även domkyrkoförsamlingen ingå. Men den möjligheten ges inte i nuläget.
Har det någon betydelse att ni har 81 miljoner kronor i lån som gör att ni är positiva till sammanslagningen?
– Det där med lånet är fel, det var en felskrivning i rapporten som revisionsfirman gjorde. Den aktuella fastigheten där vi har både boende- och kontorshyresgäster är värderad till över 100 miljoner kronor och är direkt vinstgivande, alltså ingen belastning för församlingen, tvärtom, säger Ove Andersson. År 2020 har vi budgeterat för balans.
– Vi kommer helt enkelt att bidra ekonomiskt till det tänkta pastoratet. Det påstående som kommit från kyrkorådsordföranden i Johannes om att Gustav Vasa är ett svart hål är alltså helt fel, han kontrollerade helt enkelt inte fakta innan han tillskrev sitt fullmäktige med det påståendet baserat på revisionsrapporten – där den uppgiften för övrigt rättats till, säger Ove Andersson.
När Hans von Schreeb får höra den nya informationen blir han förvånad.
– Vi är inte informerade om de nya siffrorna. Varför har de inte korrigerats av stiftet? Det är det som är så märkligt med hela den här processen. Det kommer felaktiga uppgifter, uppgifter som tydligen ska ha rättats till utan att det syns någonstans. Är det korrekta uppgifter nu? Hur ska man veta?
Domkyrkoförsamlingen är starkt kritisk till att bilda ett pastorat med Maria Magdalena. Bland annat vill man invänta ny domprost, församlingen vill ha bättre analyser före beslut, tempot är för högt, man är kritisk till namnbyte, förändringen ska inte göras i två steg.
Stockholms domkyrkoförsamling kan heller inte acceptera att 75 procent av beslutsmandaten i det föreslagna pastoratet ska innehas av Maria Magdalena.
"Det vore mer ansvarsfullt att genomföra en större förändring, efter noggrant övervägande och kvalificerade analyser, till 2030 som berör hela Stockholms innerstad." Just att utredningen saknar analys av domkyrkans särställning och att ingen hänsyn tagits till den väntade utredningen, som beslutats av kyrkomötet, om domkyrkornas särställning, är enligt Domkyrkoförsamlingen allvarliga brister, liksom bristen på analys av vistelsebegreppet.
Utredningen kan heller inte visa på vilka vinster och synergier som sammanläggningen skulle medföra, enligt församlingen. Ekonomin skulle dessutom påtagligt försämras enligt konsultrapporten, skriver Domkyrkoförsamlingen i sin remiss.
Kyrkorådsordförande i Maria Magdalena församling är Britten Lagerkvist Tranströmer. Enligt henne avråder församlingen bestämt att besluta enligt förslaget som skulle slå samman Domkyrkoförsamlingen med Maria Magdalena och lyfter i stället fram en annan modell, det så kallade Södermalmspastoratet. Och det redan till 2026.
Högalids församling är inte remissinstans, men har svarat ändå. Församlingen tror att förändring behöver ske men på ett helt annat sätt som föreslås och i ett annat tempo.
Enligt Högalid bör de fyra församlingarna på Södermalm läggas samman, men innan stiftsstyrelsen fattar beslut bör resultatet av bland annat domkyrkoutredningen inväntas. Den kommer att ha stor inverkan på den sammanläggning som föreslås av stiftsstyrelsen.
"Förändring kräver delaktighet och tid, och bör läggas innan ett beslut fattas, inte efter", enligt remissen från Högalid.
