Universitetskyrkan räknas inte in i den institutionssjälavård som får ta del av det nya stiftsbidraget. Det är oklart vad det kommer innebära för de olika universitetskyrkorna i landet, vars svensk-kyrkliga del finansieras av församlingar och pastorat, på vissa håll med stöd av stiften.
Alltfler unga har behov av samtal
Karin Borg, präst i Universitetskyrkan i Uppsala och ordförande i Svenska kyrkans arbetsgrupp för högskolefrågor, säger till Kyrkans Tidning att det nu finns en oro bland medarbetare i Universitetskyrkan.
- Det klart att vi funderar över hur det kommer att bli i framtiden och vilka prioriteringarna som kommer att göras, säger hon.
Hon pekar på att alltfler unga brottas med psykisk ohälsa eller har behov av att samtala om existentiella frågor. Genom att finnas på plats på universitet och högskolor möter Universitetskyrkan många av dem.
- Vi blir tagna i anspråk på många olika sätt, genom samtal, krishantering, sorgegrupper och mycket mer, säger hon.
Räknas inte som utsatt grupp
Kyrkostyrelsen menar att studenter inte är en utsatt grupp som patienter eller interner, men Karin Borg pekar på att även studenter har stora behov.
- Vi tycker självklart också att det är oerhört viktigt att patienter och interner får stöd, och studenter behöver det med. För en student är steget till att vända sig till en församling ofta väldigt stort. Vi finns på plats på lärosätena och är välkända ansikten i korridorerna, något som är helt nödvändigt om man ska nå de som mår dåligt och bygga förtroende, säger hon.
Om Universitetskyrkan blivit en del av institutionssjälavårdsbidraget så hade det funnits en större trygghet.
- För att bygga långsiktiga relationer är det A och O med en stabil ekonomisk bas. Det gäller både gentemot lärosätena och frikyrkorna i Universitetskyrkan, som vi vill kunna fortsätta det viktiga samarbetet med, säger hon.
