Den första augusti varje år firas Svenskbydagen i Roma på Gotland. Dagen har firats där sedan 1932 och i 38 år har gudstjänsten letts av samma person.
– Jag har varit på alla svenskbydagar sedan jag blev kyrkoherde i Roma 1984. Så min semester fick styras av det, antingen före eller efter, men första augusti skulle jag vara hemma, säger den numera pensionerade kyrkoherden Staffan Beijer.
Svenskbydagen firas för att uppmärksamma den dag 1929 då 90 procent av befolkningen från Gammalsvenskby i Ukraina landsteg i Trelleborg. Befolkningen hade fått tillstånd från Sovjetunionen för att utvandra. Många av dem hamnade i Roma på Gotland, där föreningen Svenskbyborna idag finns.
Mässhake och kors från Ukraina
Där har föreningen upprättat en byggnad helt i stil med husen i Gammalsvenskby. Utanför Roma kyrka finns en klockstapel med tre kyrkklockor från byn i Ukraina.
– Det som är roligt med Svenskbydagen är att då använder jag den mässhake som Nathan Söderblom sände ner till Gammalsvenskby och den används bara på första augusti. Dessutom brukar jag ställa upp ett kort på altaret som de tog med sig hem från kyrkan i Gammalsvenskby, berättar Staffan Beijer.
Som kyrkoherde i Roma har Staffan Beijer flera gånger besökt Gammalsvenskby. Byn ligger i närheten av Cherson inom ett område som sedan Ryssland invasion av Ukraina kontrolleras av ryska trupper. Staffan Beijer ser med sorg på det som nu händer i Ukraina.
– Det är väldigt ledsamt och oroligt, för på sikt kanske våra kontakter till byn skärs av.
Ökat intresse efter Rysslands invasion
Föreningen Svenskbyborna har bedrivit hjälparbete i Gammalsvenskby sedan 1990-talet. De startade en extra insamling i februari som har fått stort gensvar.
– Vi har ständig kontakt med byn och rapporterar nuläget på vår hemsida. Vi har jobbat intensivt med att få ner hjälpsändningar och att hjälpa de som blivit tvungna att fly ifrån byn, säger Sofia Hoas, ordförande i föreningen.
Till högmässan på måndagen första augusti samlades över 200 personer i Roma kyrka. Med och ledde gudstjänsten var tillförordnade biskopen i Visby stift, Sven-Bernhard Fast.
– Styrkan i sången i kyrkan var magisk. Det var mycket starka känslor av både sorg, men också glädje och hopp. Det är extra viktigt att träffas i svåra tider. Även samvaron i Svenskbygården med information om nuläget i byn var viktig för många, säger Sofia Hoas.
