Pandemin påverkar intäkten redan nästa år

Arbetslösheten ökar och lågkonjunktur väntar. De samhällsekonomiska förändringarna påverkar i högsta grad intäkterna av kyrkoavgiften.

– Det här är minst lika dramatiska förändringar som under finanskrisen och något vi inte sett på över tio år, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet.

Enligt kyrkoavgiftsprognosen från april, som bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och regioner (SKR), kommer intäkten från kyrkoavgiften minska med en hel miljard på tre år. Från 15 miljarder 2019 till 14 miljarder 2022.

– Det är en stor förändring. Till exempel motsvarar det mer än två års kyrkoantikvarisk ersättning från staten, som varje år ligger på 460 miljoner kronor.

Det stora tappet väntas år 2022. Då minskar enligt prognosen intäkten av kyrkoavgiften med 2,9 procent, jämför med året innan. Det är en effekt av de uppsägningar och permitteringar som sker i samhället nu i år.

Men redan 2021 väntas en minskning på 2 procent, vilket beror på att regeringen som en del av sitt krispaket ändrat skattereglerna för företagare inkomståret 2019.

– För att förbättra likviditeten för företagarna under krisen låter man dem avsätta hela vinsten, upp till en miljon koronor, till periodiseringsfond. Det påverkar skatteunderlaget för 2019 och vi ser det på intäkten redan 2021.

Dessutom minskar intäkten i år med 1,8 procent, på grund av det stora medlemstappet valåret 2017. Det här betyder att åtgärder krävs redan nu.

– Det här kom plötsligt. Först krisen i sig och sedan har riksbank och regering på olika sätt agerat lika snabbt.

– Det är inte som det brukar, att man har några år på sig att planera för ändringar på intäktssidan, utan nu är det mer bråttom att se över kostnadssidan för kommande år.

En minskning på en miljard betyder en minskning på sju procent av den totala intäkten från kyrkoavgiften och en fyraprocentig minskning av Svenska kyrkans totala intäkter.

I dag utgör intäkten av kyrkoavgiften runt 60 procent av Svenska kyrkans intäkter. På kostnadssidan står personalen för en lika stor andel.

Kristina Peterson, chef för Luleå stifts servicebyrå, säger att coronapandemins ekonomiska konsekvenser kommer påverka alla församlingar.

– Det är en svår situation för hela Svenska kyrkan, men den enskilde medlemmen märker det mest genom att församlingar behöver göra åtgärder. Den bild jag har är att alla behöver det. Men hur fort det behöver gå beror på vilken kassa församlingen har.

– Det kan finnas församlingar som klarar de tuffaste åren, men jag tror att det blir en generell omställning som handlar att man säger upp personal, säljer kyrkor och andra fastigheter. Men ännu har man inte hunnit fatta några beslut, vi jobbar med den budgeten nu.

Alingsås pastorat har sedan tidigare arbetat med att se över sina kostader, bland annat för personal och fastigheter.

– Vi måste få ner våra kostnader med ungefär fem miljoner. Nu blir det ännu viktigare för oss att göra det, säger kyrkoherde Katarina Egfors Härnring.

Hur stora konsekvenserna av pandemin kan bli för pastoratets ekonomi är ännu för tidigt att veta, säger Katarina Egfors Härnring. Men det kommer krävas att sparplanerna ses över på nytt.

– Vi, som alla andra, räknar med att vi påverkas. Vi vet att pandemin orsakar inkomstbortfall och att man räknar med att det blir den lägsta tillväxten på 30 år.