Pastorat vinner mot länsstyrelsen – får ta bort gravstenar

Gravar som bedöms vara en säkerhetsrisk måste åtgärdas. Foto: Anna Hållams

Visst påverkas det kulturhistoriska värdet om gravstenarna tas bort, men Högsta förvaltningsdomstolen ger ändå Tidaholms pastorat rätt till det. Nu kan fler kyrkogårdar komma att ändra utseende.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Gravar som bedöms vara en säkerhetsrisk måste åtgärdas. Foto: Anna Hållams

Det har varit en lång och utdragen process. Tidaholms pastorat ansökte för flera år sedan hos länsstyrelsen om att ta bort 77 trasiga och återlämnade gravstenar från tre kyrkogårdar. 

Länsstyrelsen i Västra Götaland sa nej till pastoratet med argumentet att kyrkogårdarnas kulturhistoriska värde skulle påverkas negativt av en så omfattande gallring. Pastoratet har sedan dess överklagat i omgångar men fått nej i samtliga instanser, fram tills nu. 

Säkerheten väger tyngst

Högsta förvaltningsdomstolen håller visserligen med om att platsernas kulturhistoriska karaktär förändras om gravstenarna plockas bort, men tycker att säkerhetsrisken väger tyngre. 

Domstolen har tagit med i bedömningen att det skulle kosta pastoratet runt 150 000 kronor att reparera gravstenarna. En kostnad som man menar inte står i rimlig balans till det allmännas intresse av att behålla gravstenarna.

Marcus Reinhold

Marcus Reinhold, kyrkogårdschef i Tidaholms pastorat, är lite förvånad men nöjd över domen. 

– Miljöerna kring de här stenarna har inte varit säkra för anställda och besökare. Men som lagarna ser ut i dag saknas finansiering för att åtgärda det och därför har kyrkogårdsförvaltningen velat ta bort dem, säger han.

Oklart vems om ska betala

Reglerna kring att laga trasiga gravstenar skärptes för runt tio år sedan, efter att en person fått en gravsten över sig och dött. Men begravningsavgiften får inte användas till att reparera gravstenar och trasiga stenar som återlämnats till församlingarna riskerar därför att belasta intäkten från kyrkoavgiften.

Nu ligger gravstenarna i Tidaholm nere. De kommer att tas bort, men först måste en ny ansökan till länsstyrelsen göras.

– Vi analyserar domen ihop med våra jurister för att se om den kan bli prejudicerande, säger Marcus Reinhold.

Tidaholms pastorat har skött arbetet med överklagandena själv, men kyrkokansliets rättsavdelning har haft kontinuerlig kontakt med pastoratet under processen och gett råd och stöd när det efterfrågats.

Får inte ta bort cypresser 

Eivind Claesson

Högsta förvaltningsdomstolen har också prövat ett ärende där Fjälkinge församling ansökt om tillstånd att ta ner två ädelcypresser på en gravplats, men nekats av länsstyrelsen. Det beslutet anser domstolen var rätt. Det allmännas intresse av att bevara Fjälkinge kyrkogårds kulturhistoriska värde, vilket cypresserna är ett uttryck för, väger här tyngre än församlingarnas intresse att ta bort dem.

Eivind Claesson, antikvarie på länsstyrelsen i Västra Götaland, tycker det är bra att ärendena prövats i högsta instans.  

– Nu håller vi på att tolka domarna och sen kommer vi att gå ut med information till samtliga kyrkogårdsförvaltningar i Västra Götaland om hur vi tänker oss ansökningsförfarandet framledes, säger han.

"Risk att kyrkogårdar utarmas" 

Eivind Claesson berättar att länsstyrelsen avvaktat med många beslut i väntan på domarna. Nu väntar en intensiv arbetsperiod på myndigheten.

– Vi måste nu också ta hänsyn till kostnaden och göra en helhetsbedömning från fall till fall, så det blir avsevärt mycket mer jobb för oss skulle jag tro. 

Ronnie Svensson, kyrkogårdsvaktmästare, använder våg-tryckmätare som ska tåla 30 kg tryck för att få bort gravstenar. Foto: Anna Hållams

Betyder det här att det kommer bli fler borttagna gravstenar framöver? 

– Ja, det finns en risk att man på sikt utarmar kyrkogårdarna. 

Kyrkokansliet analyserar domen 

Eva Årbrandt Johansson

Eva Årbrandt Johansson, nationell samordnare för begravningsfrågor på kyrkokansliet, säger i en skriftlig kommentar till Kyrkans Tidning att domen om Tidaholms pastorat ger viss klarhet kring juridiken, men att det är för tidigt att dra generella slutsatser om hur Svenska kyrkans församlingar kan påverkas. 

”Vi behöver göra ett fortsatt tolkningsarbete, som bland annat är beroende av hur länsstyrelserna kommer att agera utifrån domen.” säger hon. 

Tove Sjöstedt, jurist på Riksantikvarieämbetet, berättar att myndigheten har påbörjat en översyn av föreskrifterna för hur hela fjärde kapitlet i kulturmiljölagen ska tillämpas. Översynen genomförs för att de nuvarande föreskrifterna är gamla, från 2012, och föreskrifter kan behöva anpassas till lagändringar och ny domstolspraxis. Översynen är inte kopplad till de senaste domarna i Högsta förvaltningsdomstolen men de skulle eventuellt kunna komma att påverka föreskrifterna. 

Fakta: Det säger lagen

  • För begravningsplatser som har anlagts före utgången av 1939 gäller att det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att göra vissa slags ändringar på begravningsplatsen.
  • Gravar som bedöms vara en säkerhetsrisk måste åtgärdas. Den som är ansvarig för graven ska stå för kostnaden.
  • Gravar som återlämnats från anhöriga efter att gravrätten på 25 år löpt ut blir församlingarnas ansvar.