Patrik Hagman "Kyrkan måste återupptäcka festen"

Patrik Hagman längtar efter festen. Foto: Mikael M Johansson

PODD. Patrik Hagman förlorade fru och son med bara något års mellanrum. Ändå tvivlade han aldrig på Gud.

Nu berättar han öppenhjärtigt om sin resa från mörker till ljus. Och varför festen är svaret. I Kyrkans tidnings podd Vox Populi.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Patrik Hagman längtar efter festen. Foto: Mikael M Johansson

Teologen och författaren Patrik Hagman har aldrig dragit sig för att tala om det svåra. När han förlorade sin familj med några års mellanrum lade sig mörkret över det plötsligt så tomma hemmet i finska Pargas.

Men han tvivlade aldrig på Gud. Kanske hade det att göra med att han redan vid 21 års-ålder fick hantera sin pappas död. Och hur bönerna inte hjälpte varken den gången eller när hans son gick bort.

– Men jag kände ändå hur bönen bar oss, berättar han i Kyrkans Tidnings podd Vox Populi. Han och frun Kika fick höra hur nunnor i Australien omslöt dem i deras böner.

Hittade förståelse

– Det kändes så bra, menar han och lyfter också fram den mottaglighet som fanns hos deras kristna vänner. Han menar att de troende i det läget var de som vågade prata om det svåra, jobbiga. Om döden.

Men som om prövningarna inte var nog förlorade han sin fru Kika i en hjärnblödning bara ett par år efteråt. En resa han skildrat i boken Sorgens gåva (Fontana Media, 2017).

Minnesstunden blev en fest

Visst följde år av mörker, men allt blev inte mörkt. Redan när Joel gick bort anades också små springor av ljus i sprickorna.

– Vi hade en blogg med ganska stor spridning, och många engagerade sig. Då kände vi att vi kan inte hålla en begravning för de närmaste bara, utan vi hyrde församlingshemmet och det kom 150-170 pers. Alla hade med sig mat och pajer och det fylldes ett jättebord med mat, och blev liksom ett knytkalas, säger han i Vox Populi och fortsätter;

– Stämningen på den minnesstunden var något av det mest magiska jag varit med om. Det var gråt och skratt om vartannat, men det blev också som att vi firade. Vi firade Joels liv. Och det blev så påtagligt, att människor gick därifrån med liksom hopp.

Ett nytt liv för Patrik

I dag bor Patrik Hagman i Vadstena. Han lever ett helt annat liv. I hans liv finns nu hustrun Emma Audas, och projekt efter projekt gör att han ibland måste stanna upp för att förstå att det fanns ett annat liv innan.

– Jag tänker inte på det varje dag, men det kommer såklart tillbaka starkt så här, när man får frågor om det, förklarar Hagman.

Och den där känslan av att ta vara på de stunder som också är mörka, tråkiga kan tänkas sippra igenom i nya boken Riket inom räckhåll – Jesus enligt Lukas (Spricka förlag). 

För även om boken är lång och full av detaljer ochvändningar anas ett grundbudskap genom hela boken. Festa mer. Också i kyrkan.

 

Kyrkan missar festen

Samtalet tar sig från urkyrkans "kärleksfester" fram till en insikt han leverar med skärpa som urskils bäst ju fler gånger man lyfter på det:

– Budskapet han (Jesus) ger i Lukas evangeliet är "Stå inte där ute och sura och tyck ni är så bra, utan kom med på festen. Jag tror det budskapet är otroligt relevant för dagens kyrka. För vi missar ofta var festen pågår".

Ge ett exempel:

– Jag tänker att vi ofta står i ett hörn och tänker att vi har rätt. Vi har de här certifieringarna och kan det här, men Jesus är ofta där ute där kaoset pågår och säger kom hit!

Fullt av festtillfällen

Men i grund och botten, menar han, är kyrkan full av festtillfällen. Varje söndag, varje mässa. Men kanske har vi bara glömt bort att det är just det, en fest.

Och att vi glömt bort att bjuda med de där, dagens halta och lytta och utstötta.

Han beskriver hur Jesus budskap handlar om en radikal omvärdering av makt och status, och att det kristna livet egentligen innebär att leva i ett annat rike än det som världen erbjuder.

Jesus vänder på allt

– Vi har ofta en idé om att kristen tro handlar om något som sker efter döden, men Jesus pratar om Guds rike som något vi kan leva i redan nu. Det är inte en idé eller ett projekt, utan en konkret verklighet som påverkar våra val och prioriteringar, säger han.

Robert Tjernberg intervjuar Patrik Hagman. Foto: Mikael M Johansson

Hagman menar att Lukas särskilt betonar hur Jesus vänder upp och ner på de etablerade hierarkierna i samhället och kallar människor att leva med andra värden än de som dominerar i världen.

– Det är en inbjudan att se världen på ett nytt sätt. Att förstå att det är de små, de utsatta och de förbisedda som står i centrum för Guds rike, inte de mäktiga, säger han.

Tron inte privat

Boken är också en del av en pågående diskussion inom kyrkan om vad kristen tro innebär i en tid präglad av konsumism, politisk oro och en alltmer splittrad offentlig debatt. För Hagman handlar det om att göra Jesus budskap relevant för dagens människor, utan att kompromissa med dess radikalitet.

– Vi behöver återerövra en tro som faktiskt utmanar oss och förändrar våra liv. Om vi bara använder tron som en privat övertygelse utan konsekvenser, har vi missat poängen, säger han.

Och kanske också då. Festen.