Uppdaterad.
Lagändringen innebär att även kvinnliga lekmän nu får tjänstgöra som lektor och akolyt. Det handlar främst om att assistera och läsa texter i gudstjänstens liturgi. I flera länder har kvinnor redan under många år utfört uppgifterna, men lagändringen innebär att biskoparna inte längre har möjlighet att förhindra det, skriver tidningen The Gaurdian.
I ett brev skriver påven att han tog beslutet efter teologisk reflektion och tillade att många biskopar uttryckt att förändringen är nödvändig. Han påpekar även att det handlar om lekmannatjänster som “skiljer sig väsentligt från den ordinerade tjänsten”.
– Jag tror inte att lagändringen kommer innebära någon större skillnad i praktiken. Kvinnor har utfört de här uppgifterna i stora delar av världen sedan 70-talet då man gjorde det möjligt för lekmän att tillfälligt tjänstgöra som lektorer och akolyter. Men det är klart, det är en principiell förändring, säger Magnus Andersson, koordinator på informationsavdelningen vid Katolska kyrkan i Sverige.
I april 2020 tillsatte påven en andra kommission sedan 2016 för att utreda möjligheterna för att låta kvinnor bli diakoner, men frågan om kvinnliga präster är fortfarande mycket tabubelagd.
– Det som nu har förändrats gäller en ordningsfråga. Men många ser det som en fastlagd troslära att endast män får prästvigas vilket påven Johannes Paulus II bekräftade 1994, så möjligheten att prästviga kvinnor är något som jag har svårt att se.
”Det här är inte en radikal förändring, men att katolska kyrkan erkänner metoder som redan är accepterade av katoliker runt om i världen och tar små steg mot att bli mer inkluderande är radikalt” säger Kate McElwee, VD för Women's Ordination Conferens - en organisation som arbetar för jämställdhet i katolska kyrkan, i ett pressmeddelande.
