Påven har uttryckt missnöje över översättningen i flera års tid, vilket Kyrkans Tidning har skrivit om tidigare. ”Nej, en far gör inte så. En far hjälper oss omedelbart”, sade påven i en intervju för två år sedan till italienska biskopskonferensens tv-kanal TV2000.
– Det är inte en bra översättning, eftersom den talar om en Gud som framkallar frestelse. Jag är den som faller. Det är inte han som knuffar in mig i frestelse för att sedan se hur jag har fallit.
Den 22 maj godkände han den tredje utgåvan av det Romerska missalet där ändringen finns med, skriver Ucatholic.
Grundtexterna - Matteus och i annan form hos Lukas - är skrivna på grekiska. Den romersk-katolska kyrkans bön bygger på den latinska Vulgatan. Jesus själv bad på arameiska, eller möjligen hebreiska.
– Hur bönen ursprungligen lät på arameiska kan vi bara gissa. På såväl grekiska som latin betyder texten ordagrant ”led oss inte in i frestelse”. Om syftet är att återge den grekiska eller latinska texten så exakt som möjligt tycker jag att detta är den bästa översättningen, sade Tobias Hägerland när Kyrkans Tidning intervjuade honom 2017.
Men ändringen möter också motstånd. Philip F. Lawler, chefredaktör på Catholic World News, säger till The New York Times att påvens kritik mot den traditionella översättningen inte är "rimlig".
– Påve Franciskus har gjort det för vana att säga saker som förvirrar människor, och detta är en av dem. Det får en att undra, var tar det stopp, vad går an. Det är en kumulativ oro, säger han
Den nya översättningen ingår i den större språkliga revisionen av Romerska missalet, ett arbete som har pågått i 16 år. I den ingår bland annat också en översyn av lovsången Gloria in excelsis Deo där ”frid på jorden åt människor av god vilja”, blir ”frid på jorden åt människor älskade av Gud” [här översatt från engelska], skriver The Tablet.
I Svenska kyrkan används två versioner av Herrens bön parallellt. I den nya översättningen lyder den aktuella formuleringen "utsätt oss inte för prövning".
