Påven inför klimatmötet: Tiden rinner ut

”Naturen är en gåva, men också en livgivande kraft utan vilken vi inte kan överleva”, skriver religiösa ledare och vetenskapsmän i ett upprop. Foto: DP Fotografica
Här ska det vara en bildtext. foto: mikael m johansson
Här ska det vara en bildtext. foto: mikael m johansson

Påven, företrädare för Kyrkornas världsråd och ett 40-tal andra religiösa ledare har skrivit under ett upprop inför klimatmötet COP 26.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Klimat Miljö Påven
”Naturen är en gåva, men också en livgivande kraft utan vilken vi inte kan överleva”, skriver religiösa ledare och vetenskapsmän i ett upprop. Foto: DP Fotografica
Här ska det vara en bildtext. foto: mikael m johansson
Här ska det vara en bildtext. foto: mikael m johansson

Företrädare för Kyrkornas världsråd, ledare för andra kyrkor och för bland annat Sunni- och Shia­islam, judendom, hinduism, buddhism och sikhism vill att världens länder ökar ambitionsnivån i klimatfrågan och snabbt når nollutsläpp och begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell nivå.

Mötet ”Faith and Science: Towards COP26,” hölls i Vatikanen den 4 oktober och samlade religiösa ledare och vetenskapsmän inför FN:s klimatmöte i Glasgow i november.

I uppropet står bland annat:

”Tiden rinner ut, säger vetenskapen. Vi måste tillsammans hantera de hot som vårt gemensamma hem står inför”.

”Ska den rådande situationen kunna förändras krävs det att världen agerar mer ambitiöst i alla delar av sin politik och i alla sina planer. Nu är det är dags att agera snabbt, radikalt och ansvarstagande”, säger de religiösa ledarna som anser att alla människor har en kallelse att leva i harmoni med varandra och med naturen.

De pekar på att klimatkrisen inte engagerar alla lika mycket eftersom de som lever i de industrialiserade delarna av världen inte drabbas av lika förödande effekter, som de fattigaste kvinnorna och barnen i de mest utsatta länderna, som gjort minst för att orsaka krisen.

”Mänskligheten har förmågan att tänka och friheten att välja. Vi måste ta oss an utmaningarna med hjälp av den vetenskapliga kunskapen och religionernas visdom: att skaffa mer kunskap och att visa mer omsorg.