Fler unga ljusglimt i nya siffror om deltagare

Gudstjänstbesöken fortsätter att minska i antal och även besöken vid de kyrkliga handlingarna kan nu vara på väg att vända neråt. Det visar ny statistik från Svenska kyrkans analysenhet. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Under 2018 skedde drygt 14 miljoner gudstjänstbesök. Det är drygt 400 000 färre än föregående år. 

– Det nya är att gudstjänstbesöken i anslutning till kyrkliga handlingar, som legat otroligt stabilt, eventuellt nu också vänder neråt. Eller så är detta ett tillfälligt hack i kurvan, säger Pernilla Jonsson, Svenska kyrkans analyschef. 

Analysenhetens förväntning var att besöken i anslutning till kyrkliga handlingar (dop, vigsel, begravning och konfirmation) skulle gå om och i år bli den vanligaste gudstjänstformen. Men så blev det inte.

Flest besökare har fortfarande de gudstjänster som inte är söndagens huvudgudstjänst eller gudstjänst i anslutning till kyrkliga handlingar. Under 2018 hade kategorin andra gudstjänster 5,2 miljoner besökare. Det är till exempel musikgudstjänster, andra offentliga gudstjänster i församlingens verksamhet, veckomässor och skol- och militärgudstjänster.

Andra gudstjänster är den typ av gudstjänst där besöksantalet minskat snabbast över tid. Sedan år 2000 har andra gudstjänster tappat drygt 3,5 miljoner besökare, huvudgudstjänsten drygt 2,9 miljoner besökare och gudstjänsterna i anslutning till kyrkliga handlingarna drygt 900 000 besökare. 

Kyrkliga traditioner är fortfarande levande vid livets stora ögonblick
Pernilla Jonsson, Svenska kyrkans analyschef

Hur många gudstjänstbesöken är och vilken form som är populärast varierar kraftigt över landet. 

– I Växjö stift är besök vid andra gudstjänster de absolut vanligaste, sedan kommer besök vid huvudgudstjänster och i tredje hand besök vid kyrkliga handlingar. Medan Stockholms stift har absolut flest besökare vid kyrkliga handlingar, betydligt mindre vid andra gudstjänster och minst antal vid huvudgudstjänster. 

Totalt de senaste tre åren.

Årets verksamhetsstatistik visar också på en oroande nedgång i antal besökare i barn- och ungdomsverksamheten. 

– Vi har i den regelbundna verksamheten tappat hela 12 procent från föregående år och det är inte färre barn i Sverige än tidigare. Det är oroande. För vi vet att en religiös ram för uppväxten är mycket betydelsefull för att sedan ha en relation till kyrkan under resten av livet.

Den största minskningen finns bland de allra yngsta besökarna.

– Vi tappar riktigt mycket i åldrarna noll till tre år, i den regelbundna verksamheten, kyrkans barntimmar. Vi ser även ett litet tapp i den öppna verksamheten, öppna förskolan, i samma ålder. Så det kan inte vara som det ibland varit tidigare, att man går över från öppen verksamhet till regelbunden verksamhet, säger Pernilla Jonsson.

På den positiva sidan märks att besöken i den öppna verksamheten har ökat i åldersgrupperna 13 till 15 år och 16 till 19 år. Även vuxenverksamheten och den diakonala verksamheten växer, i likhet med tidigare år. 

– Kyrkans kontaktyta till samhället är fortfarande stor och därmed möjligheten att visa trons och kyrkans relevans. Endast en femtedel av dem som tillfrågats i Svenska kyrkans årliga enkät till allmänheten svarar att de inte haft kontakt i någon form med oss under det gångna året. Kyrkliga traditioner är fortfarande levande vid livets stora ögonblick, säger Pernilla Jonsson. 

Fakta: Regelbundna deltagare i gruppverksamhet

0-3 år 2018 (2017):

20 112 (24 918)

4-6 år 2018 (2017):

14 083 (15 753)

7-9 år 2018 (2017):

28 468 (31 532)

10-12 år 2018 (2017):

20 539 (25 040)

13-15 år 2018 (2017):

12 224 (10 739)

16-19 år 2018 (2017):

9 567 (9 162)

”Starkt samband mellan ideellt arbete och gudstjänstbesök”
Johan von Essen.

– Ofta hör man att det går åt skogen för föreningslivet, men det stämmer inte. Folk engagerar sig på andra sätt, i sociala medier eller i andra typer av föreningar. Men om man heter Svenska kyrkan, eller Politiskt parti X, eller Nykterhetsrörelsen, då är det inte kul att höra att medlemskap och engagemang minskar, säger Ola Segnestam Larsson, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, med inriktning mot organisation och ledning.

Det första han poängterar är alltså att viljan att engagera sig ideellt blomstrar, men att det finns en motsättning mellan upprätthållandet av äldre organisationsstrukturer och engagemang. Det är lättare för nya, enfrågeorganisationer att fånga människors intresse. 

– Svenska kyrkan är en komplex organisation. Det finns värdefulla värderingar och strukturer som ni vill och bör upprätthålla, men det är klart att det är på bekostnad av ett engagemang. Det är lättare att hänga på Greta Thunberg och strejka på Sergels torg. Men jag tycker inte att en organisation som Svenska kyrkan ska vara en vindflöjel efter engagemanget, man måste ha en kärna som är stabilare över tid, men det är en balansgång. 

Johan von Essen är teolog, präst och även han forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Han menar att det finns flera oroande aspekter av att medlemsantalet, gudstjänstbesöken och deltagandet i verksamheten minskar. 

– Om man tror på att Guds rike blir verkligt genom gudstjänsterna är det skäl nog för bekymmer. Men vi vet också att det finns ett starkt samband mellan att jobba ideellt i ett trossamfund och att gå på gudstjänst. Många kommer även in i arbetet genom att de varit dopföräldrar eller konfirmandledare. Minskar det, minskar möjligheten till rekrytering.

När Svenska kyrkan ska poppa till sig och låtsas som att den inte håller på med religion blir folk besvikna
- Johan von Essen, präst, teolog och forskare

Den ekonomiska aspekten av att medlemmar försvinner kan även på sikt få konsekvenser för de ideella, om nedskärningar av anställda gör att de ideella utnyttjas som gratis arbetskraft, menar Johan von Essen. Omställningen från en identitet som ”professionell kyrka” till ”ideell kyrka” är tuff. Men det går, om de ideella känner att de är en del av kyrkan, i stället för att serva den. 

– Stadsmissionen till exempel har en kader av professionella som riggar de ideella så att deras insatser inte servar stadsmissionen, utan de fattiga människor som kommer dit.

Det handlar om att lyckas bygga en gemenskap på församlingsnivå som engagerar och inkluderar, utan att kompromissa med kristenheten, menar Johan von Essen.

– När Svenska kyrkan ska poppa till sig och låtsas som att den inte håller på med religion blir folk besvikna. Många människor tror inte på Gud, men är angelägna om att församlingsprästen gör det. Det ställer stora krav. När man döper barn till exempel måste man kunna förmedla: Ni har säkert tusen skäl att komma hit, som inte är religiösa. Det är helt okej, bara ni accepterar att jag är det.