Prästen om att hitta hoppet under tider av krig och inflation

Man brukar säga att det sista som lämnar är hoppet. Men för den som följer världsläget kan en känsla av hopplöshet lätt infinna sig. Det är något som Pär Österlund, kyrkoherde vid Finspångs församling, märkt av i allra högsta grad när han möter människor.

- Generellt känner människor att de blir påverkade av hela situationen. Det ekonomiska läget skapar en väldig oro och osäkerhet både hos enskilda individer och hos företagen.

 Pär Österlund framhåller att hoppet börjar hos en själv, det handlar om hur man väljer att tänka och se på saker.

- Jag tänker på orden från predikaren: ”Var sak har sin tid”. Det kan vara väldigt tröstefullt på något sätt, att ingenting varar för evigt. Ekonomiska nedgångar de kommer och går, de varar inte för evigt. Krig kommer och går, de varar inte för evigt.

Svårt att bryta hopplöshet

Han säger att det kan låta dystopiskt men att det emellanåt kan behövas en realistisk syn på tillvaron.

- Tillvaron är både på gott och på ont, men under begränsade perioder. Men det är lätt att säga om man har det relativt bra. För den som står mitt i katastrofen kan det vara svårt att se ett hopp eller ljus.

- Det är svårare att säga det till en mamma som inte har pengar för att ge sina barn kläder. Eller om man befinner sig någonstans på Gaza exempelvis, då är hopplösheten väldigt svår att bryta.

Inte underskatta det egna agerandet

Men man kan visa på andra tankesätt.

- Ett är att ingenting varar för evigt. Ett annat sätt är att välja att fokusera på de ljusa punkter som finns. Detta är på ett allmänmänskligt plan, men som kristna har vi vårt budskap om att döden inte är det sista och att ljuset lyser i mörkret. Tron kan ge tröst. Den kan bli något att hänga upp sitt liv på.

Vad kan man göra som enskild person?

- Allting börjar med en själv. Ingen av oss kan rädda världen på egen hand, men vi kan göra det lilla vi kan gentemot oss själva och gentemot de människor vi möter. Det jag kan göra kan kännas näst intill obetydligt men det har betydelse för andra.

Den inställningen tillsammans med gemenskap tror han är den starkaste kraften.

Nyligen mötte Pär Österlund en person som hade han tagit bort alla appar och stängt av notiser på telefonen för att orka.

- Det är otroligt mycket negativa budskap, särskilt genom våra telefoner. Vi dränks i lidande.

För att klara av vardagen menar han att var och en behöver hitta sin balans och sina gränser.

- Det är viktigt att hålla sig uppdaterad, men man kanske inte orkar att ta emot hur mycket som helst.

Möter många som tror på framtiden

Trots världsläget möter han människor som ser ljust på framtiden. 

- I företag, näringslivet och på arbetsplatser jag besöker händer det mycket positivt. Det finns trots allt en glädje. Så det är dubbelbottnat det här, det måste man verkligen lyfta fram.

Han tror att media har en viktig roll i att förmedla också det positiva.

-Jag tror att det skulle göra en del för det mentala välmåendet om man också lyfte positiva saker också. Men jag menar inte att man ska negligera det som händer som är negativt.

Han brukar själv betona framsteg inom vetenskap, medicin och ekonomin över tid – många människor har det bättre i dag jämfört med tidigare.

Finns hopp i bibeln

I Bibeln finns också berättelser som ger hopp.

- Påskberättelserna handlar om hur hopplöshet vänds till hopp. Och om att det i det djupaste mörkret finns ett ljus. Också julens berättelser berättar om hopp: ljuset som lyser i mörkret.

Det är som en röd tråd, säger han.

- En aspekt av bibelns berättelser är att det lilla positiva beteendet kan göra stor skillnad för människor, till exempel hur Jesus möter människor och agerar mot dem. Vilken skillnad det gör för enskilda individer. De berättelserna handlar om upprättelse och hopp.