Prästfacket: ”Arbetsgivaren vill göra oss livegna”

UPPDATERAD. Efter en långdragen avtalsrörelse har tonläget mellan prästfacket och kyrkans arbetsgivarorganisation höjts ytterligare. Avtalsbudet gör präster till slavar, menar facket. Det frigör kraft, hävdar arbetsgivaren. ”När motparten inte lyssnar får man höja rösten" säger prästen Stefan.

Årets avtalsrörelse inom Svenska kyrkan är inne på sin nionde månad. Fackförbunden Kommunal, Jusek, Akademikerförbundet SSR och Vision hade alla träffat sina avtal med arbetsgivarorganisationen Skao (Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation) i maj. Men mellan Skao och Kyrkans akademikerförbund, KyrkA, verkar ingen överenskommelse vara i sikte. Och innan sommaren begärde parterna medlingshjälp. Knäckfrågan är prästernas arbetstider.

Och nu har tonläget skruvats upp ytterligare. I ett pressmeddelande med rubriken ”Präster – förföljda av Socialdemokraterna?” heter det att prästerna får ”slavliknande arbetstider” och bli som ”livegna arbetare” om Skao får igenom sin vilja. I pressmeddelandet sägs det bland annat att Skaos bud skulle innebära att KyrkA:s medlemmar skulle fråntas ersättning vid övertid och arbete på obekväm arbetstid.

– Jag kan bara konstatera att pressmeddelandet innehåller en del felaktiga påståenden om Skaos inställning i kollektivavtalsförhandlingarna, säger Cecilia Herm, förhandlingschef på Skao till Kyrkans Tidning.

I pressmeddelandet sägs det bland annat att Skaos bud skulle innebära att KyrkA:s medlemmar skulle fråntas ersättning vid övertid och arbete på obekväm arbetstid.

Stämmer det att budet ni har gett innebära att övertids-och ob-ersättning skulle försvinna för KyrkA:s medlemmar?

– Jag vill inte lämna några kommentarer på det överhuvudtaget. Vi befinner oss i medling och jag vill inte kommentera pågående förhandlingar. Förhandlingsläget kan förändras och då vill jag inte ge en statisk bild, säger Cecilia Herm.

– När vi befinner oss i medling är det kutym att inte kommentera förhandlingarna. Därför vore det felaktigt att kommentera vad KyrkA säger. 

Under nuvarande avtal har KyrkA:s medlemmar, många med en otydligt definierad arbetstid, rätt till två fridagar i veckan, samt 15 fridagar jämt fördelade över året. Detta ska kompensera det faktum att präster, och diakoner, förväntas arbeta de dagar då övriga är lediga. Till exempel annandag påsk eller midsommardagen.  

Nu vill Skao införa ett gemensamt arbetstidsavtal för alla som är anställda inom kyrkan. Det skulle innebära ”enklare, enhetligare och mer flexibla arbetstidsregler som skulle frigöra kraft och resurser till verksamheten” menar Skao. Omöjligt att tillämpa på prästernas arbetssituation, menar KyrkA.

– Budet från Skao innehåller så kraftiga försämringar att vi ser det som en krigsförklaring, säger Vibeke Hammarström, kanslichef på KyrkA.

Hon menar att i princip alla medlemmar i KyrkA är mycket nöjda med den arbetsmodell som nu finns.

– Om det nya avtalet träder i kraft så tror vi att många präster kommer att överväga att lämna sina tjänster. Många vittnar om att de redan idag går på knäna.

Kan det vara aktuellt med en präststrejk?

– Det vill jag inte kommentera, säger Vibeke Hammarström.

– Men det finns en stark strejkvilja hos ett antal medlemmar.

 

Präst: ”Bra att man vågar ta konflikten”

”När motparten inte lyssnar får man höja rösten.” Prästen och KyrkA-medlemmen Stefan Dahlström tycker att det är bra att facket markerar offentligt mot arbetsgivarorganisationen.

Stefan Dahlström är präst i Skåne. Han är medlem i KyrkA och säger att han trivs bra i sin församling och med sin tjänst som präst i Svenska kyrkan. Men han oroar sig över Skaos förslag på ny arbetstidsmodell.

– Jag skulle drabbas ekonomiskt eftersom de vill ta bort rätten till ersättning vid övertid, obekväm arbetstid och beredskap. Dock tror jag att för många, och även för mig, är det inte främst den ekonomiska påverkan som upprör oss mest. Utan det är de negativa signaler som sänds till oss präster om hur våra insatser värdesätts, säger han.

KyrkA talar i sitt senaste pressmeddelande om att Skaos bud skulle leda till ”slavliknande arbetsförhållanden” och att prästerna riskerar att bli som ”livegna arbetare”.

Vad tänker du som KyrkaA-medlem kring det allt högre tonläget i avtalsförhandlingarna?

– När motparten inte lyssnar får man höja rösten. Jag tycker personligen att det är bra när man är tydlig och transparent med vad som pågår. Att man vågar säga sin mening. Självklart skall detta ske med respekt.

– Kyrkan anklagas ju så ofta för att anamma en tystnadens och rädslans kultur vad beträffar konflikter. Därför tycker jag att det är fräscht när man vågar ta konflikter. Men skall tilläggas – det får aldrig vara ett självändamål och vi får heller inte glömma att vi har ett förtroendekapital som inte får förslösas på onödiga brösttoner eller ovärdiga tillmälen.

Bland vissa av KyrkA:s medlemmar finns en vilja till strejk om man förhandlingarna skulle misslyckas. Men Stefan Dahlström är kluven. Vanliga yrken och prästtjänsten är inte helt enkel att jämföra, menar han.

– Spontant säger jag: Nej, jag vill inte gå ut i strejk. Prästkallelsen går utöver så mycket annat. I andra arbeten är det självklart att strejk kan vara en stridsåtgärd. Men som präst skulle jag få svårt att släppa alla de behov jag möter, endast för att möta mina egna behov.

– Men samtidigt: ett fackförbund utan stridsåtgärder blir ju i mångt och mycket tandlöst. Om fler präster sjukskrivs kan vi hjälpa färre. I valet mellan att riskera min hälsa, och ändå inte vara till någon nytta för min församling, och att gå ut i strejk för bättre avtal kanske jag måste tänka om. Men det är inte lätt.

Fakta: Prästernas avtal

Prästernas arbetar enligt följande avtal:

 

40 timmars arbetsvecka med två fridagar.

 

15 fridagar varje år som kompensation för arbete på lätthelgdagar. Dessa ska fördelas ut jämnt över året.

 

Både fridagarna och veckofridagarna ska tas ut som heldagar.

 

Modellen innebär också att arbetstagaren har skyldighet att kunna arbeta alla dagar i veckan, även under helgdagar och lätthelgdagar.

 

Arbetstiden är reglerad och att arbetstidslagen gäller.

 

 

Lätthelgdagar

 

Lätthelgdagar är helgdagar som infaller måndag till lördag, samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

 

Det är i snitt 15 lätthelgdagar per år måndag-lördag och 10 i snitt måndag-fredag, räknat över en period på 28 år.

 

 

Veckofridagar

 

Veckofridagarna är en ersättning för präster och andra som jobbar enligt församlingsarbetstiden (och alltså även på helger) ska få ledig tid i likhet med de som jobbar måndag-fredag.

 

Arbetsgivaren ska i ett år i förväg lägga ut två fridagar i veckan i genomsnitt.

 

 

Fridagar

 

Utöver de två veckofridagarna har präster rätt till 15 fridagar varje år. Fridagarna är en kompensation till de som arbetar enligt församlingsarbetstid.

 

Fridagarna är alltid 15 till antalet varje år oavsett om lätthelgdagarna är fler eller färre det aktuella året.

 

Fridagarna får tas ut i samband med lätthelgdagar eller under veckor utan lätthelg.

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.