Så stor blev prästlönetillgångarnas vinstutdelning

Det samlade resultatet av prästlönetillgångarnas förvaltning av skog, jord och prästlönefonder landade på drygt 963 miljoner 2022, vilket är 60 miljoner mindre än året innan. 

– Det blev oerhört dramatiskt. Eftersom prästlönetillgångarnas utdelning går till pastorat och församlingar utifrån deras andelstal är det väldigt skiftande hur den kraftigt sänkta utdelningen slår på resultatet i församlingar runt om i landet, säger Anneli Kihlstrand, ordförande för egendomsförvaltarnas samarbetsorgan (ENSO).

Linköpings stift redovisar det största totala rörelseresultatet av stiften, på lite mer än 146 miljoner. Skogsförvaltningen stod för majoriteten av resultatet på drygt 120,5 miljoner. Stiftet har beslutat att 60 miljoner av prästlönetillgångarnas avkastning ska delas mellan de församlingar och pastorat som äger andelar av prästlönetillgångarna och det inomkyrkliga utjämningssystemet.

Viktigt att sprida risken

Lunds stifts resultat för 2022 blev 38 miljoner kronor lägre än vad stiftet hade budgeterat för. Därför tar stiftet av sina reserver så att det kan ge en utdelning på 50 miljoner kronor. Om reserverna inte hade använts hade stiftet bara kunnat dela ut 17 miljoner.

– Minskningen kan härledas till att inflationen blev högre än väntat samtidigt som det var ett starkt år för jordbruk och skog. Hade vi bara haft fonder hade det kunnat bli värre vilket ger en tydlig bild av hur viktigt det är att stå på flera ben, säger Anneli Kihlstrand.

Jordbrukets och skogsbrukets resultat var bättre än budgeterat i Lunds stift, cirka fem miljoner kronor. För jordbrukets del berodde detta huvudsakligen på lägre kostnader för underhåll än budgeterat och för skogsbrukets del ökade intäkterna till följd av höga virkespriser.

Under 2022 var inflationen i Sverige 8,4 procent, den högsta nivån sedan 1991.

Stor påverkan av kriget

För Stockholms stifts prästlönetillgångar är prästlönefonden den största intäktskällan men stiftet blev tvunget att göra en omfattande värdesäkring. Enligt budgeten skulle avkastningen bli 300 kronor per andel men den blev 200.

– Vi fick avsätta en stor del av avkastningen för att det gick så dåligt på börsen och vi visste det ganska tidigt 2022. Det beror på det regelverk vi har att förhålla oss till och det är olyckligt att det blir så ojämn avkastning mellan åren. Det var jobbigt att fatta det beslutet, säger Gunilla Blom, ordförande i egendomsutskottet i Stockholms stift.

– När vi gjorde bokslut för 2022 hade Ryssland invaderat Ukraina. Det jag kan säga är att våra förvaltare i Stockholm var lika förvånade som vi över att vi klarade oss så pass bra på börsen under pandemin men att vi påverkas så mycket av kriget.

Utdelningen till de församlingar, och pastorat som är andelsägare i prästlönetillgångarna blir mindre på grund av resultatet 2022 men Gunilla Blom berättar att stiftet inte planerar några förändringar gällande fondplaceringarna eftersom det finns en strikt placeringspolicy som stiftet är tryggt med. Däremot diskuterar egendomsutskottet i Stockholms stift om det vore aktuellt med en förändring i kyrkoordningen så att det blir möjligt att spara mer av intäkterna mellan åren för att göra utdelningen jämnare över tid.

Bra år för skogsförvaltningen

Svenska kyrkans skogsförvaltning hade ett starkt år 2022 trots den geopolitiska oron, högre marknadsräntor, snabb avmattning av byggkonjunkturen och en dämpad fastighetsmarknad. I Skara stift blev rörelseresultatet för skogsförvaltningen 75 miljoner kronor och detta tack vare hög efterfrågan på produktsortimentet och ökade virkespriser.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde en inventering av granbarkborreangrepp i oktober 2022 som visade att Södermanlands och Örebro län hade drabbats hårdast. I dessa områden fanns hälften av Sveriges granbarkborreskador.

I Strängnäs stifts årsrapport om prästlönetillgångarna anges dock att granbarkborreskador på kyrkans mark i Örebro län har återgått till en låg nivå.

“Angreppen i landet totalt har om inte minskat så åtminstone planat ut under 2022. Bedömning är att toppen på skadorna av granbarkborre har passerats. Förväntan är att skadorna gradvis sjunker de närmsta åren”, står det i Strängnäs stifts rapport.

– Vi får leva med granbarkborreskadorna och alla stift arbetar aktivt med det, säger Anneli Kihlstrand, ordförande för ENSO.