Predikande lekmän lär sig formulera tro

Åtta kvinnor och åtta män har samlats efter frukosten på den vackra stiftsgården Lilleskog i Alingsås, där enbart miljön i sig inbjuder till inspirerade vittnesbörd. De utgör Skara stifts premiärgrupp på kurs för hugade predikanter och fokus verkar vara på topp, trots att de höll på länge igår.

Passet på morgonen handlar om kyrkoåret och stiftspedagog Gunilla Nordin frågar varför julen ligger där den gör, i almanackan. Midvinterblot kanske, funderar någon. Och uppståndelsedagar firar vi varje vecka, på söndagen, inte bara på Kristi himmelsfärdsdag eller pingst, fastslår Gunilla och jämför med judisk sed. Det kan tyckas vara väldigt grundläggande fakta, men föreläsningen fördjupas successivt, för att bättre förbereda de blivande predikanterna för hur de kan ta kyrkoåret som stöd när en gudstjänst ska planeras.

När det är kafferast är samtalen ivriga kring borden i salongen. Många nya tankegångar har infunnit sig.

– Det kan bli andra perspektiv när lekmän predikar. Värdefulla perspektiv, utbrister stiftsteolog Fredrik Hägglund, som tillsammans med Gunilla leder kursen.

Att man inte firar gudstjänst så ofta som man skulle vilja i stiftets ungefär 400 kyrkor är inte kursens drivkraft, betonar han.

– Detta har inte med kyrkans besparingar att göra, utan om hela kyrkans vara. Att vara kyrka. Många vill ha uppdrag och meningsfulla uppgifter. Och detta är meningsfullt; att få formulera sin tro när man predikar. I vår tid handlar det mycket om att förmedla hopp genom predikan.

På Fredriks lektionspass om hur en gudstjänst växer fram, börjar han med rena grekiskan. Bokstavligen: Vad är Bibelns olika ord för predikan? Läran om predikokonst heter homiletik, vilket översätts till gemenskap, umgänge, tala fritt och otvunget.

– Visst är det ett skönt sätt att tänka kring predikan, säger Fredrik entusiastiskt.

– Det kan vara en befrielse för oss som ska predika, med den betydelsen. Det handlar inte om ord som ska ljuda i rummet, utan om hur orden tas emot och landar i andra människors liv.

Andra ord i Bibeln finns för samtal, men det är homiletiken som står i centrum. Andra ord har i stället betydelser som undervisning, föredrag, vittnesbörd, att sprida det glada budskapet.

– Vilka delar måste ingå i en predikan? Vilka är omistliga och vilka kan man ha med ibland?

Fredriks frågor leder till ivriga diskussioner – och 16 olika svar. Att predika är ett pågående samtal.

Anna Hagnell
text och foto

leder andakter och lekmannaledda gudstjänster

 – Jag förväntar mig att lära mig mer om hur man lägger upp en gudstjänst. Få mer kött på benen när det gäller sådant.  Sedan vill jag fördjupa mig i olika ämnen, för det kan vara svårt att predika när man inte har utbildning på djupet. Det var intressant att höra mer om söndagarna och deras historiska betydelse i kyrkoåret, och höra hur man kan koppla ihop det med en predikan. 

kyrkvärd, startat ideellt våffelcafé och sommarkyrka

– Jag vill bli säkrare i framförandet av Ordet. Jag känner mig ofta osäker och rädd för att göra fel, så jag vill ha bättre kunskap. Jag förlorade nyligen min man väldigt plötsligt och efteråt kände jag ett så starkt kall för de här uppgifterna. Jag vill förmedla hopp och tröst till andra när jag predikar.

predikar, bistår med textläsning, förbön, tidebön och i ungdomsgrupper

– Bön är en stor del av mitt liv, ända sen jag bodde i kommuniteten på Bjärka-Säby. Jag leder tidebön på fredagar. Predikat har jag gjort till och från hela mitt liv, under en prästvakans nyligen blev det mer. Nu anmälde kyrkoherden mig till kursen. Jag vill få ännu mer på fötterna. Jag tycker det är otroligt spännande att lägga ut texten. Jag vill fokusera på undervisning och utgå från Ordet.

anställd fastighets- och kyrkogårdschef, engagerad i söndagsskola och Alpha

– Jag hoppas att kursen ska ge mig verktyg för att förstå mer och bli mer delaktig i församlingsarbetet. Jag vill gärna undervisa. Tanken kring det kristna hantverket är spännande, att bygga en gudstjänst utifrån bibeltexten. Det har varit oerhört fascinerande att se djupare på kyrkohandboken, dess delar och varför de finns där. Kyrkoåret är en bra grund för en gudstjänst och inspirerande också i mitt eget liv. 

Predikokurs är ett steg på vägen att öka lekmannainflytandet i Skara stift.

– Vi vill rusta våra ideella medarbetare för att våga ta plats. Också i gudstjänsten, säger stiftspedagog Gunilla Nordin.

När Skara stift beslutade att ideella medarbetare skulle utgöra ett gemensamt fokusområde hamnade det på Gunillas bord, som pedagog för vuxenarbetet, att fundera på hur det kunde konkretiseras.

– Egentligen är det här ju inget nytt. Kyrkan hade inte funnits utan alla ideella. Det är alla vi tillsammans som utgör vår gemensamma kyrka. Det är inte enbart de anställdas församling. Men efter att Svenska kyrkan hade råd att anställa så många under 60-, 70- och 80-talen glömdes nästan de ideella bort. Fast det kommer att vara en parentes i Svenska kyrkans liv, säger hon bestämt.

Sedan arbetet inleddes har Skara stift bland annat arrangerat utbildningar för kyrkvärdar, barnledare, engagerade i internationella frågor samt större medarbetarmöten för ideella.

– Vi menar att de ideella är medarbetare. Och då ska de behandlas som det. Vi vill stötta dem att våga ta steg framåt och inte bara känna att de ’hjälper till’. De har också rätt att ta plats i gudstjänsten. I dag är det många som redan finns med i nattvard och förbön, nu fokuserar vi på predikan.

Visserligen råder det prästbrist i stiftet, men den huvudsakliga drivkraften är just viljan att göra och vara kyrka – anställda och ideella – tillsammans, upprepar Gunilla. En kursplan om att våga och kunna predika togs fram. Och när inbjudan skickats ut, var intresset över förväntan.

– Det blev ett jättetryck på kursen. Så vi startar faktiskt en ny kurs redan i höst, parallellt med den vi har dragit igång nu.

Det huvudsakliga målet med kursen är klart och koncist för Gunilla:

– Att ge deltagarna råg i ryggen!

I nuvarande form innehåller kursupplägget bland annat studier av kyrkohandbok, evangeliebok, kyrkoåret, analyser och viss teologisk fördjupning. Också röstvård och praktiska övningar på hemmaplan hör till kursen som ges under tre helger i vår och i höst.

Anna Hagnell