Psalmen söker sin plats i en annan värld

Symposiet skedde på initiativ av Sigtunastiftelsen i samverkan med Sveriges kyrkosångsförbund, Anders Frostensonsstiftelsen och Svenska kyrkan på nationell nivå. På plats fanns 50 deltagare, bland dem psalmförfattare, artister, teologer och representanter för Svenska kyrkans samordningsgrupp för psalmboksrevisionen.

– Möjligheten som vi ser är att knyta och återknyta kontakter, men också att formulera oss kring vårt arbete, sade Henrik Tobin, musikaliskt sakkunnig och koordinator för samordningsgruppen.

– Vi behöver också få respons. Nu håller vi på med insamlingen av nya psalmer året ut, efter det kommer det säkert finnas behov av att efterfråga något särskilt. Men där är vi inte ännu.

I sin föreläsning som inledde symposiet talade Henrik Tobin om psalmens väsen och tog upp hur relationen mellan det som är synligt och osynligt för människorna förändrats från 1300-talet till nutid. Människan på 2000-talet är i mångt och mycket avskärmad från det ”osynliga” som Gud och den himmelska världen, förklarade Henrik Tobin. Han lånade begreppet ”Actus essendi” från 1200-talsteologen Sankt Thomas av Aquino för att beskriva kreativitet och psalmens kraft som kommunikationskanal mellan det osynliga och synliga.

– Målsättningen är inte att producera psalmer som ska vara så lika varandra som möjligt utifrån någon form av mall, även om ramar behövs. Frågan om psalmens identitet är superviktig eftersom det ska fungera i en kyrka. Men det handlar också om att få fram verk som är ett uttryck för det som finns i människan, men har sina rötter utanför människan.

Ingen bok har haft större inflytande

Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockohlm och nybliven ordförande i Anders Frostenssonstiftelsen, var symposiets andra talare. Hon redogjorde för den svenska psalmbokens historia från den första officiella psalmboken 1695 till 1986 års psalmbok.

– Kanske har psalmboken, mer än någon annan tryckt skrift, haft störst inflytande av all litteratur i Sverige, sade hon.

– Med inflytande menar jag inflytande över människors inre föreställningar, deras moral och sedvänjor.

På programmet fanns också en nordisk utblick där representanter från Norge, Danmark och Finland beskrev sina erfarenheter kring att introducera nya psalmer. Svenska kyrkans webbpräst talade om psalmen som livstolkare. Författaren Maria Küchen, prästen Sofija Pedersen Videke och poeten Anna Hallberg talade om psalmens som egen litterär genre och artisterna Py Bäckman och Tommie Sewon samtalade tillsammans med kyrkomusikern och psalmdiktaren Karin Runow om hur nya psalmer skapas.

Får lust att "blåsa rent" psalmboken

Bland de många deltagarna med olika kompetenser inom psalmområdet fanns även PO Nisser, som var sekreterare i kommittén som arbetade med 1986 års psalmbok. Det är ett annat läge nu jämfört med 1980-talet, sade han.

– Hela samhället har förändrats radikalt. Det finns en starkare individualism och folk saknar bibelkunskap och psalmbokskunskap. Förut kunde vi tryggt lita på att folk förstod språket, bilderna och metaforerna.

– Ibland känner jag ett slags behov av att blåsa rent hela psalmboken och bara skriva nytt, sade han med ett leende.

För att anpassa texterna till nutidsmänniskan?

– Ja. Men jag är en stor vän av traditionen också så klart.