Rapport: Judar i Sverige upplever bristande stöd

Rapporten, från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, konstaterar också att antisemitismen rör sig i en gråzon mellan antisemitism och kritik mot Israels politik och blir därmed svårare att bemöta.

Attacken mot Israel

Under ett symposium om antisemitism inledde statsminister Ulf Kristersson med att prata om attacken i Israel förra året och om hur antalet antisemitiska hatbrott ökade kraftigt efteråt.

-Antisemitismen får inte relativiseras eller skämtas bort. Hatet tigs alltså inte ihjäl – snarare frodas det i tystnaden, säger Ulf Kristersson.

Han säger vidare att hatet mot judar har en särställning.

-Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem eller vilka den riktas, men antisemitismen har en särställning.

"Hat från många håll"

-Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt – från nynazism, högerextremism och autonom våldsbejakande vänster, säger Ulf Kristersson under sitt tal.

Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, säger att många känner att deras judiska identitet är villkorad. Om man som jude inte kan vara det i det offentliga så är det ett uttryck för antisemitism, säger han.

-Antisemitism är inte bara det som sägs och görs, utan gör att vissa saker inte sägs och inte kan göras, säger Mattsson under symposiet.

Rapporten överlämnas till statsministern under symposiet om antisemitism.