Strategin som regeringen i förra veckan fattade beslut om ska pågå under 2022–2026 och innehåller fyra mål:
1) Hemlöshet ska förebyggas
2) Ingen ska bo eller leva på gatan
3) Bostad först bör införas nationellt
4) Det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas
Enligt den senaste siffran från Socialstyrelsen från 2017 lever runt 33 000 personer i hemslöhet i Sverige. Regeringen avsätter från och med i år 40 miljoner årligen fram till 2026, för insatser inom ramen för strategin.
Inte tillräckligt med pengar
Sveriges stadsmissioner har länge drivit frågan om en nationell hemlöshetsstrategi. Åsa Paborn, talesperson för hemlöshet på Sveriges stadsmissioner, är glad över att regeringen nu fattat beslut om det, men tror inte att pengarna kommer räcka.
– Vi tror att det är otillräckliga medel. Den gamla kartläggningen visade att över 33 000 personer lever i hemlöshet och då vet vi att det finns ett stort mörkertal av personer som inte omfattas av det sättet att räkna. Det kanske är personer som sover hos kompisar eller har en bostad som de hyr i andra-, tredje- eller fjärdehand.
– Naturligtvis är det bra ju fler kommuner som omfattas och varje krona behövs. Så på det sättet är det glädjande även om det krävs mer för att verkligen på allvar knäcka hemlöshetsfrågan i alla Sveriges kommuner.
Vill se krav på Bostad först
I strategin får Länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete mot hemlöshet. Det kan exempelvis handla om att bidra med metodutveckling och erfarenhetsutbyte. Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga hur kommunerna i dag använder akuta boendelösningar och ska under 2023 göra en nationell kartläggning av hur utbredd hemlösheten är och hur behoven ser ut.
Myndigheten är sedan tidigare också nationell stödenhet för implementeringen av metoden Bostad först. Modellen innebär att hemlösa får tillgång till en bostad utan att först behöva uppvisa bevis på exempel nykterhet eller psykiatrisk behandling. Socialstyrelsen ska fördela 30 miljoner till kommunerna för arbetet med metoden. Även det tycker Åsa Paborn är för lite.
– Räknar man ut vad det blir per kommun är det väldigt lite pengar. I dag är det mellan 40 och 50 kommuner som använder Bostad föst och vi behöver säkerställa att alla kommuner har möjlighet att göra det. Vi hade önskat att strategin krävde att alla kommuner började arbeta med Bostad först.
Strukturell hemlöshet ökar
Åsa Paborn säger att Stadsmissionerna också gärna hade sett att problematiken med den strukturella hemlösheten togs upp mer i strategin. Det vill säga den grupp bostadslösa som inte också lider av någon social problematik som psykisk ohälsa eller missbruk.
– Alla de tusentals familjer som i dag slussas runt mellan dyra tredje-, fjärde-, och femtehandslösningar, den hemlösheten tycker vi är oroväckande. Signalerna vi får är att det ökar och det skapar ett stor lidande för de som drabbas.
Vilken roll kan Stadsmissionerna har i arbetet med strategin?
– Vi ser att vi behövs och kan fylla en viktig roll i samverkan på olika sätt. Till exempel i kommunernas arbete med Bostad först och i erfarenhetsutbyte tillsammans med kommuner, myndigheter och näringsliv.
– Det har talats om en idéburen svensk bostadssektor. Vi tror att för att skapa det så behövs samverkan med fastighetsbolagen, men också samverkan mellan socialpolitik och bostadspolitik.
