Myndigheten för stöd till trossamfund har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet. Myndigheten ska också öka kunskapen om trossamfunds säkerhetssituation och utsatthet för hatbrott och rasism.
– Att kunna utöva sin tro utan att vara rädd för hot och hat är en grundläggande mänsklig rättighet och en viktig del av det öppna samhället, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande från regeringen och fortsätter:
– I dag påverkas församlingars säkerhetssituation ofta av olika former av vålds- och hatyttringar. Insatser behövs för att stärka trossamfundens säkerhet. Säkerhetsfrågor är centrala för regeringen, bland annat i arbetet inom regeringens arbetsgrupp Samling för judiskt liv.
I uppdraget som Myndigheten för stöd till trossamfund fått ingår också att genomföra kunskapshöjande insatser på regional nivå riktade till trossamfund, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. Tanken är att relationen mellan församlingar, organisationer och aktuella myndigheter ska stärkas genom arbetet.
"En omistlig del av det civila samhället"
Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2025.
– Trossamfunden är en omistlig del av det civila samhället och av det demokratiska samtalet, och det är oacceptabelt när destruktiva krafter försöker tysta svenskt föreningsliv genom hat, hot och skadegörelse. Det är oerhört viktigt att vi skyddar yttrandefrihet, trosfrihet och religionsfrihet och därför måste säkerhetssituationen förbättras för samfunden och deras utövare, säger socialminister Jakob Forssmed i pressmeddelandet.
Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civil beredskap på kyrkokansliet, säger till Kyrkans Tidning:
– Vi ser regeringsuppdraget som angeläget och framförallt med anledning av att vissa trossamfund drabbas hårdare än andra av hot och hat. Vi kommer att följa utredningen och bistå om det efterfrågas.