Avhandlingen baseras på intervjuer och observationer gjorda på ett gymnasium i Göteborg under fyra terminer. Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där genomsnittsbetyg och gymnasiebehörighet är lägre än genomsnittet i staden. Många elever identifierar sig som muslimer och elevernas erfarenheter av skolan ser olika ut beroende på migrationshistoria, kön och etnicitet.
Religion ett hinder

Forskningen visar att de ofta har analyserat sitt framtida skolval och har strategier för hur de ska göra för att undvika rasism och islamofobi. Religionsutövning som bön, fasta och klädval ses ofta som ett “störningsmoment” och den religiösa identiteten ses som ett hinder snarare än en tillgång.
– Eleverna kan uppleva sig osynliggjorda när de exempelvis inte kan fira sina högtider som alla andra eller inte får en plats att be i skolan. I andra fall kan de istället bli obekväma av en överdriven uppmärksamhet för att de bär sjal eller behöver ta avstånd från terrorism, säger avhandlingens författare Christopher Ali Thorén i ett pressmeddelande.
Väljer skola i förorten
Eleverna väljer hellre gymnasium placerade i förorten eftersom lärarna där ser bortom deras bakgrund och intresserar sig för dem som individer.
Christopher Ali Thorén hoppas att avhandlingen ska bidra till ökad kunskap om hur muslimska elever upplever sin skolgång, och att skolpersonal ska bli bättre på att erbjuda stöd till utsatta minoriteter.