I Sverige sågs länge religion som ett bortdöende fenomen. Men främst i och med invandringen har tro och religion åter hamnat i centrum av samhällsdebatten.
Många svenskar förundrades när konstnären Lars Vilks utsattes för mordförsök efter att ha tecknat Muhammed, som grundade islam, som en rondellhund. Under påsken 2022 skakades Sverige av kravallerna som uppstod efter att den högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt exemplar av Koranen på olika platser. Många muslimer kunde inte förstå att det är tillåtet att kränka troende på detta sätt i Sverige, och krävde förbud.
Inte förbjudet att bränna en koran
Men när Kyrkans Tidning intervjuar partiföreträdare får sådana krav inget gehör.
– Religioner precis som ideologier måste tåla att bli ifrågasatta. Jag tycker det är djupt olämpligt att bränna en koran, det är på ett sätt barbariskt att bränna böcker, men jag tycker inte det ska vara förbjudet, säger Jakob Forssmed, vice partiordförande i Kristdemokraterna.
Sverigedemokraternas Aron Emilsson vill inte se någon inskränkning av yttrandefriheten, men hoppas att liknande kravaller ska kunna undvikas i framtiden.
– Om man ser på de senaste kravallerna, så måste polisen göra en bedömning kring hur dessa manifestationer kan genomföras på tryggast sätt för att undvika för mycket av social oro, konfrontation och konflikt.
Hets mot folkgrupp
Det har höjts röster för att koranbränning ska ses som hets mot folkgrupp. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar tycker att det är bra om den frågan utreds.
– Vi har ju lagen om hets mot folkgrupp och där är religion en identitet man inte får hetsa emot. Polisen i Malmö har ju anmält Paludan för att avgöra om detta är hets mot folkgrupp. Det är svårt för mig att avgöra varje handling, om det är hets mot folkgrupp, men det är en lagstiftning som vi står bakom.
Även Märta Stenevi, Miljöpartiets språkrör, är tveksam till om Paludans aktioner skyddas av yttrandefriheten.
– Jag har väldigt svårt att se att Paludan skulle syssla med religionskritik, utan han attackerar muslimer som grupp. Det är förbjudet och ska vara det, det är viktigt att hålla rent mot sådana attacker. Det ska vara fritt att kritisera gudomar och religion, men människor ska skyddas.
En del av yttrandefriheten
Men Elisabeth Svantesson, vice partiledare i Moderaterna, avvisar det resonemanget. Hon menar att religiösa måste acceptera att den egna tron kan bli kränkt, eftersom det är en del av yttrandefriheten vi har i Sverige.
Men behövs det mer samtal av den typ som Paludan vill föra, då många i Sverige inte alls verkar se det på det sättet?
– Jag tror det är viktigt att när man kommer till Sverige från en bakgrund där man inte är van vid yttrandefrihet, att man får veta vilka rättigheter och skyldigheter som man har. Den som vill kasta sten på den som bränner koranen ska inte bo i Sverige, för här har man rätt att bränna koranen. Vill man då kasta sten får man välja ett annat land.
Men tror du att det är glasklart för alla som kommer till Sverige?
– Nej, och det är ett problem. Om man bor med människor som inte tar till sig detta så skapas parallellsamhällen. Det är bekymmersamt.
Efter påskkravallerna gjorde Centerpartiets partiledare Annie Lööf ett uttalande som tolkades som att hon ville inskränka rätten att genomföra liknande aktioner som Paludans under religiösa högtider. Det var något hon fick kritik för. I intervjun med Kyrkans Tidning säger hon att vi inte ”ska vika en tum från tryck- och yttrandefriheten som vi har i detta land.”
– Men man måste också kunna följa upp den oro som kan uppstå om någon bränner biblar, eller den oro som uppstår bland muslimer om någon bränner koranen. Vi borde kunna förklara varför vi tillåter detta.
Har samhället brustit i att förklara det?
– Det vi såg under påsken är att kriminella element piskar upp en stämning, som inte går att försvara på något sätt. På andra håll så fångade civilsamhället, bland annat idrottsföreningar och kyrkor, upp människor och kunde föra samtal. I Råslätt blev det aldrig upplopp för kyrkan var engagerad. Det är viktigt för oss att arbeta förebyggande och erbjuda samtal.
Svårare för trossamfund
En annan fråga där det finns spänningar rör bidrag från det offentliga till trossamfund. Upprördheten har varit stor när det visat sig att olika religiösa grupper, som får bidrag, agerat på ett sätt som krockar med grundläggande värderingar i det svenska samhället. Nyligen presenterade regeringen en lagrådsremiss som ska göra det svårare för trossamfund som inte står för människors lika värde att få statliga bidrag.
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter svarar i ett mail till Kyrkans Tidning att stödet till trossamfunden ska ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige, oavsett religiös bakgrund.
– Dessutom kan stödet bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Genom att ta emot stöd blir trossamfunden en del av ett offentligt sammanhang där samtal om bland annat demokrati, alla människors lika värde och jämställdhet kan föras.
Med det offentliga stödet följer en förväntan på att trossamfunden ska organiseras efter demokratiska principer.
– Statligt stöd ska bara gå till trossamfund som står upp för våra grundläggande demokratiska rättigheter. Vi har nyligen presenterat förslag på skärpta demokrativillkor för att säkerställa att det verkligen blir så.
"Reglerna måste skärpas"
Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet, tycker att gränsdragningar för bidrag är en svår fråga.
– Vi har följt utredningen och kommer titta noggrant på den. Vi står bakom demokratiprincipen, att det är ett krav som ska ställas på föreningarna. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte öppnar upp för godtycke, säger hon.
Annie Lööf och Elisabeth Svantesson tycker båda att reglerna måste skärpas. Annie Lööf tycker inte att en krona ska gå till icke-demokratiska organisationer. Elisabeth Svantesson uttrycker sig på ett liknande sätt.
– Det är viktigt att de pengar som skattebetalarna bidrar med går till verksamheter som följer de värderingar som samhället bygger på; alla människors lika värde, rätten att vara vem man vill och att älska den man vill. Extremism och hedersförtryck ska inte ha ett enda korvöre, säger hon.
Hur ska det gå till i praktiken?
– Det kommer alltid att finnas gränsdragningsdiskussioner, men alla som vill ha skattemedel måste ha en verksamhet som vilar på våra grundläggande värderingar.
Liberalernas Jakob Olofsgård, med bakgrund som pastor i Equmeniakyrkan, är den som främst lyfter fram kyrkornas arbete och vikten av att stat och kommun stöttar dem.
– Vi ser på flera sätt hur viktigt deras arbete är, till exempel studentpräster och studentpastorer på lärosäten. Det som är förpliktande är att man har en öppenhet åt alla håll, oavsett vilken tro människor har, men det tycker jag kyrkorna sköter bra.
