Kören ger liv åt tusenårig sång

 Yvonne Carlsson, ­Helene Stensgård Larsson, Sabina Nilsson och Ulrike Heider har en kärlek till medeltida, sakral musik. De tror att den har något att förmedla till stressade nutidsmänniskor. Foto: Marcus Gustafsson

Kvartetten som började som en pionjärinsats fyller 25 år. Schola Gothia framför medeltidens musik på ett sätt som berör i dag.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

 Yvonne Carlsson, ­Helene Stensgård Larsson, Sabina Nilsson och Ulrike Heider har en kärlek till medeltida, sakral musik. De tror att den har något att förmedla till stressade nutidsmänniskor. Foto: Marcus Gustafsson

Hagakyrkan i Göteborg är uppförd i mitten av 1800-talet, men eftersom stilen är nygotisk ­lämpar den sig ändå som hem för Schola Gothias medeltida musik. Denna fredagseftermiddag svävar fyra röster under de spetsiga valven, röster som flyter samman i meditativa melodier, i ett tonspråk från en annan tid.

De fyra medlemmarna i Schola Gothia har samlats i kyrkan för att öva, som man gjort varje vecka under 25 år.

– Vi har växt samman på ­flera sätt. Det här har blivit som en ­andra familj, säger Helene Stensgård Larsson.

Från Nederländerna till Sverige

Kören föddes 1999 och det var ­Ulrike Heider, organist i Hagakyrkan, som tog initiativ till den. När hon kom till Sverige från ­Nederländerna hade hon med sig en kärlek till, och en gedigen utbildning i, tidig musik och i synnerhet medeltida musik.

Ulrike Heider (höger) grundade kören. Foto: Marcus Gustafsson

– Under utbildningen lärde vi oss den hårda vägen att tyda notskriften i gamla handskrifter. Det var strikt förbjudet med moderna noter eller att lyssna på inspelningar, säger hon.

Helene Stensgård Larsson och Yvonne Carlsson har varit med från starten. Sabina Nilsson kom med 2017. Alla har vuxit in i denna tradition.

– Jag såg det som en chans att lära mig den gamla notskriften. Här i kören får man nörda ner sig i något som inte så många har kunskap, säger Yvonne Carlsson.

Gregoriansk musik

Den medeltida gregorianska musiken föddes och utvecklades i kyrkor och kloster. Den utgör i stort grunden för den västerländska konstmusiken. Genom att musiken tecknades ned i ett slags notskrift går den att framföra i dag, och det är därför som Schola ­Gothia kan levandegöra de ibland tusenåriga sångerna. 

Musiken utgörs av liturgisk sång och bön och texterna är på latin. Sångarna bemödar sig om att översätta texterna. Foto: Marcus Gustafsson

Genom åren har de både framfört och gett ut album med musik av profiler som den heliga Birgitta, som har skrivit text men inte musik till ett stort antal sånger, och Hildegard av Bingen som skrev både text och musik.

– De utgör dock undantag som kvinnor, männen var i stor majoritet. Hildegard av Bingen var väldigt kontroversiell på sin tid, hon komponerade på ett sätt som man inte skulle göra. Hon var väldigt envis, säger Ulrike Heider. 

– Ja, det är två starka kvinnor som kunde säga ifrån, säger ­Helene Stensgård Larsson.

Översätter texterna

Musiken är självklart sakral – det är liturgisk sång och bön och texterna är på latin. Sångarna bemödar sig om att översätta texterna så att de förstår vad de framför.

– Det är viktigt att exakt veta vad texterna betyder när vi framför dem, säger Ulrike Heider.

Kompositionerna är enstämmiga, även om de under konserterna brukar inkludera någon sång i stämmor för att skapa variation. Att musiken är enstämmig gör den inte enkel att framföra, tvärtom. Medlemmarna måste visa stor följsamhet och lyhördhet för att rösterna ska bilda en musikalisk enhet.

– Det kräver att man andas i samma rytm, att man verkligen växer ihop, säger Ulrike Heider. 

Musikens utmaning

Den enstämmiga musiken kan kräva ett stort röstomfång, något som till exempel gäller Hildegard av Bingens musik. Det innebär en utmaning om man annars är van vid att hålla en stämma med ett betydligt mindre röstomfång.

Ibland kommer många på deras konserter, ibland färre, men de märker att gregoriansk musik lockar. Foto: Marcus Gustafsson

– Det är en organisk musik som vi tolkar tillsammans. Man känner ordlöst på sig vad de andra ska göra. Om någon får en idé så hänger man på det, säger Yvonne Carlsson. 

Samtidigt som körmedlemmarna vuxit samman så ska de också bevara sin egen, unika röst.

– Målet är inte att egalisera rösterna. Vi vill att det ska vara en rik klang när vi sjunger tillsammans, säger Ulrike Heider.

Möjligheter utomlands

Under åren har de inte bara turnerat i Sverige utan de har också besökt länder som Japan och Guatemala. I Japan sjöng de i den stora konsertsalen i Kyoto, och behandlades med stor vördnad. 

– Vi är vana att sjunga i sakrala rum, det var svårt att göra i ­Kyoto i en konserthall som rymmer 5 000 åskådare. Men vi lyckades få den nersläckt, och så gick vi procession genom hela konsertsalen för att skapa en stämning, säger Helene Stensgård Larsson.

Ibland kommer många på deras konserter, ibland färre, men de märker att gregoriansk musik lockar.

– Förra sommaren på medeltidsfestivalen i Visby hade vi två konserter och det var fullsatt.  Domkyrkoförsamlingen var lite chockad, säger Ulrike Heider.

Sånger ur heliga Birgittas liturgi

Tidigare i år släppte de skivan Ave maris stella med sånger ur den heliga Birgittas liturgi, de sjungna böner som ingår i tidegärden och som i Birgittinorden kallas Cantus Sororum – systrarnas sång. Under nästa år, 2025, planerar de för konserter med en del av dessa sånger varvat med läsningar ur Birgittas ­uppenbarelser, tillsammans med skådespelaren Stina Ekblad. 

Den medeltida gregorianska musiken utgör i stort grunden för den västerländska konstmusiken. Foto: Marcus Gustafsson

Kören vill fortsätta sprida den gregorianska musiken.

– När man ser att folk lyssnar och tar till sig musiken då tänker man ”yes, vi har gjort något bra”, säger Sabina Nilsson.

De tror att det är en musik som har flera uppgifter att fylla i dag.

– Man pratar ofta om mindfulness och meditation. Detta är musik där man blir avspänd, som en meditation, en gudsupplevelse, säger Yvonne Carlsson.

Fakta: Schola Gothia

Bildades 1999

Schola Gothia

Initiativet togs av organist Ulrike Heider.

Övriga medlemmar från starten är Helene Stensgård Larsson och Yvonne Carlsson

Sabina Nilsson kom med 2017. 

Framför musik hämtad från kloster­manuskript från 900–1400-­talet. 

Repertoaren består av ­gregoriansk och tidig fler­stämmig musik.