Ulf Lernéus, vd för Sveriges begravningsbyråers förbund (SBF)
Nu har man beslutat att kyrkliga begravningsbyråer är tillåtna, hur ser du på det?
– Bland de värsta tycker jag det är när ens viktigaste samarbetspartner blir ens konkurrent. Som huvudman för begravningsverksamheten är det Svenska kyrkan vi måste vända oss till för att få hjälp med frågor som kremation och gravsättning.
– Nu måste vi ringa till en konkurrent för att kunna hjälpa våra egna kunder. Det visar på det osunda när man blandar huvudmannaskapet med näringsverksamhet. En myndighetsutövning bygger på trovärdighet och för att bibehålla trovärdigheten ska man hålla sig ifrån näringsverksamhet.
Kommer SBF reagera på det här politisk på något sätt?
– I dagsläget är det inget vi kommer att driva. Vi ser ingen i nuläget som rent spontant kan göra det bättre vad gäller huvudmannaskapet. Men naturligtvis kommer huvudmannaskapet att ifrågasättas från andra delar än oss själva när Svenska kyrkan blir färre än 50 procent medlemmar.
Wanja Lundby-Wedin, Socialdemokratisk ledamot i kyrkomötet och ordförande för kyrkostyrelsen
Nu har man beslutat att det blir kyrkliga begravningsbyråer, hur känns det?
– Jag är inte emot kyrkliga begravningsbyråer, men vi som reserverade oss mot beslutet vill se en konsekvensanalys av vad det innebär för Svenska kyrkans uppdrag som begravningshuvudman. Det gäller inte minst frågan om konkurrensneutralitet.
Har S motstånd i den här frågan något att göra med att S står nära Fonus?
– Nej, inte alls. Jag har inte varit i kontakt med Fonus. Men jag har förstått att det finns begravningsbyråer som oroar sig. Vår oro handlar om hur det kan påverka huvudmannaskapet. Det är ett stort förtroende Svenska kyrkan fått av staten att vara huvudman för en fråga som berör alla människor. Det är en betydelsefull roll i samhället som riskeras om det skulle uppfattas att vi inte kan hålla isär våra olika roller.
Peter Göransson, vd för Fonus
Nu har man beslutat att kyrkliga begravningsbyråer är tillåtna, hur ser du på det?
– Vi tycker naturligtvis det är jättetråkigt att den samarbetspartners vi har haft i 75 år blir en konkurrent på vissa platser. Sen tycker vi principiellt att det är fel att vara av staten utsedd huvudman för begravningsverksamheten och dessutom själv bedriva begravningsbyrå i egen näringsverksamhet. Man riskerar huvudmannaskapet och det blir konkurrens på ojämlika villkor.
– Vi kommer nogsamt att följa hur man som huvudman för begravningsverksamheten också parallellt ska bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi ser redan utifrån de verksamheter som har funnits sedan 2005 att det faktiskt inte är helt rimligt, de håller inte isär verksamheterna på ett riktigt sätt. En person som söker sig till kyrkan för att få stöd i samband med en anhörigs bortgång ska inte behöva fundera över vilket intresse kyrkans representanter har.
Henrik Rydberg, kyrkoherde i Västanfors-Västervåla församling och vd för Kyrkans begravningsbyrå
Nu har man beslutat att kyrkliga begravningsbyråer är tillåtna, hur ser du på det?
– Alla andra beslut hade varit en skandal. Hela hanteringen av frågan har varit miserabelt skött av överklagandenämnden och kyrkostyrelsen i 16 år. Om det här inte hade beslutats hade det blivit snuskigt tydligt att Svenska kyrkan styrs från Sveavägen 68 och Socialdemokratiska arbetarepartiet som har sin lojalitet hos Fonus och inte Svenska kyrkan.
Vad betyder det här för Kyrkans begravningsbyrå?
– Eventuellt blir det fler som ansluter sig som franchisetagare, det kan man ju hoppas på förstås. Vi vet ju flera som har väntat och som ska startat när beslutet är taget. Vi som redan är igång, oss påverkar det inte speciellt så mycket.Vi har ju fortsatt ändå, oavsett vad de har ssgt i Uppsala. Det bryr vi oss inte om.
Trots sin glädje över att det blir tydligt att man får bedriva begravningsbyråer, reagerar Henrik Rydberg på den sista meningen i den ändring av kyrkoordningen som antagits. Där står “kyrkostyrelsen får utfärda bestämmelser om hur näringsverksamhet får bedrivas”.
– Det är oerhört allvarligt, därför att det kommer att urholka förtroendet för kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen har inte med att göra hur man bedriver verksamhet i församlingar. Ska kyrkostyrelsen också se till att det efterlevs och ägna sig åt tillsyn i församlingar? Det är ju stiftets uppgift. Det är ett hot mot hela kyrkans ordning och vårt sätt att arbeta. Det är bedrövligt.