Den 17 januari avkragade – "förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst" – Göteborgs domkapitel Rune Imberg, präst utan tjänst i Svenska kyrkan och lektor vid Församlingsfakulteten. Detta efter att han i en skrivelse deklarerat att han inte kan ”i någon väsentlig mening se Rappmann som min biskop”. Orsaken är att han utifrån Biblen (1 Kor 14) förstår att ”kvinnor inte är kallade till kyrkans predikoämbete”. Därför vill han ställa sig under Missionsprovinsens biskops tillsyn: "Där lever Svenska kyrkan vidare i genuin gestalt".
Om en präst inte erkänner att biskopen har tillsyn över dennes ämbetsutövning så har prästen brutit mot prästlöftena.
- Karin Burstrand, domprost i Göteborg
Susanne Rappmann deltog inte i beslutet eftersom domkapitlet menade att jäv kunde föreligga. Istället var det Karin Burstrand, domprost i Göteborg, som höll i klubban när Imberg avkragades:
– Det är Svenska kyrkans ordning som gäller: Om en präst inte erkänner att biskopen har tillsyn över dennes ämbetsutövning så har prästen brutit mot prästlöftena.
Rune Imberg skriver: ”Jag tror fortfarande på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka”. Han anser sig lära och ha agerat i linje med sina prästlöften. Dem avlade han 1988 i Göteborgs domkyrka inför Rappmanns företrädare biskop Bertil Gärtner. Domkapitlet håller inte med:
-När man prästvigs in i en kyrka som har en ämbetssyn där både kvinnor och män är erkända som präster sedan 60 år tillbaka så får man förhålla sig till det, säger Karin Burstrand.
Men att Bertil Gärtner hade samma ämbetssyn som Imberg idag har – spelar det någon roll?
– Jag kan inte kommentera Bertil Gärtner.
– Men vi har en ordning som präster, biskopar och diakoner behöver förhålla sig till, och vara lojala mot.
Rune Imbergs skrivelse inkom redan inkom redan i april 2018, men först fem månader senare inleddes ett tillsynsärende. Orsaken var att Susanne Rappman, då nytillträdd, i ett första skede avskrev ärendet. I ett delegationsbeslut, skrivet med kulspetspenna på Imbergs skrivelse, heter det: ”Inkommen skrivelse föranleder i nuläget ingen åtgärd. Ärendet avskrivs. / +Susanne Rappmann”.
– Jag var nytillträdd biskop och då ärendet inte var akut och heller inte innehöll någon direkt fråga till domkapitlet avskrev jag ärendet på delegation. Det var den bedömning som gjordes ”i nuläget”, skriver biskopen i ett mejl till Kyrkans Tidning.
Vad låg till grund för det ändrade beslutet?
– Under maj-juni samrådde jag med domkapitlet i frågan och vi fann så att det fanns grund för att inleda ett tillsynsärende, vilket också skedde.
Rune har bara uttryckt en åsikt om hur Svenska kyrkan fungerar.
- Advokat Andreas Karlgren, Rune Imbergs juridiska ombud
Men nu överklagar alltså Rune Imberg avkragningen. Han hänvisar alla frågor till sin advokat, Andreas Karlgren:
– Det råder åsikts- och yttrandefrihet i Svenska kyrkan. Rune har bara uttryckt en åsikt om hur Svenska kyrkan fungerar. Svenska kyrkans präster har rätt att gå i opposition mot kyrkans ledning, det är en viktig princip i en reformatorisk kyrka, säger Andreas Karlgren.
Karin Burstrand gör en annan bedömning:
– Åsiktsfriheten måste vi definitivt slå vakt om: Vi måste kunna tycka olika i vår kyrka – ingen har monopol på tolkningen. Men om en präst uttrycker att denne inte kan se domkapitel och biskop som den som har tillsyn, då handlar det inte längre bara om en åsikt, säger hon.
Andreas Karlgren menar istället att Rune Imberg har visat Göteborgs stifts ledning den yttersta lojaliteten genom sin skrivelse:
– Han har varken baktalat eller gått i polemik mot biskop Susanne Rappmann. Det han har gjort är att han har satt sig i samband med biskop och domkapitel för att diskutera situationen. Istället för att inleda ett tillsynsärende borde biskopen ha inlett ett personligt samtal med Rune.
Han lyfter även fram att ett femtiotal präster i Göteborgs stift på 90-talet gick ut offentligt och avsade sig dåvarande biskop Lars Eckerdals tillsyn, utan att något hände.
– Frågan har alltså redan prövats i närtid, säger Andreas Karlgren.
Ärendet kommer att prövas i Svenska kyrkans överklagandenämnd under våren.
