Det ansträngda ekonomiska läget för hushållen med bland annat stigande mat- och elpriser har gjort gjort att kyrkans diakonala verksamheter märkt av ett ökat behov.
I Carl Johan pastorat i Göteborg drivs nu ett projekt vars syfte är att kunna tillgodose en grundläggande mänsklig rättighet - att alla ska kunna känna sig mätta och ha mat för dagen.
Frågan om matkassar på tapeten
Anders Leitzinger är kyrkoherde i pastoratet har sett ett ökat behov lokalt trots att pastoratet inte är ett utsatt område.
- Det är fler människor som söker sig till oss för stöd, både ekonomiskt men också stöd i en slags psykisk utsatthet. Det är människor som traditionellt inte sökt sig till oss.
Anders Leitzinger berättar att pastoratet inte har delat ut matkassar utan hjälpt människor via stiftelsemedel. Men nu är har frågan om matkassar väckts.
- Vi har inte tyckt att det är vår roll, utan samhällets roll. Gällande de människor som söker sig till oss, som lever i psykisk utsatthet och inte får hjälp av samhället, har vi delvis känt att vi inte har kompetens att hjälpa. Det är grupp som också är ekonomiskt utsatt.
"Beslutsfattare behöver få upp ögonen för utsattheten"
Anders Leitzinger säger att förhoppningen är att uppropet ska bringa klarhet gällande situationen i dagsläget.
- Det uppropet egentligen handlar om är att man behöver kartlägga behoven på ett bredare sätt. Med tanke på samhällsförändringarna är det något som behöver göras mer akut. Förändringar går snabbt, att människor hamnar i ekonomisk och social utsatthet.
En annan förhoppning är att en kartläggning kan skapa en samsyn gällande behoven.
- Jag hoppas att kommunen i Göteborg stad ska bredda sin kunskap för att kunna möta en verklighet som vi och även många tjänstemän på kommunen ser. Beslutsfattarna behöver få upp ögonen för den utsattheten och vidta åtgärder. Vi ser ju ett välfärdssamhälle som börjat krackelera och när våra politiker säger att "nej, vi har ingen matfattigdom i Göteborg", går det inte ihop. Våra verklighetsbilder behöver mötas.
Kommer ni att följa upp detta på något annat sätt efter att namnlistorna lämnats över till Göteborg stad?
- Absolut, vi kommer förvänta oss en reaktion och ett svar. Våra förtroendevalda och kyrkorådsordförande samlas också för att ta upp detta och driva på. Det är unikt. Så absolut kommer vi följa upp för att se vad Göteborg stad gör.
Hänvisar till FN:s utvecklingsmål
I ett pressmeddelande om uppropet skriver pastoratet att ett av de globala utvecklingsmålen som antagits av FN är att utrota all hunger till år 2030 och att det tror att att Göteborgs stad vill ta ansvar för situationen. För den som vill skriva under uppropet kommer det finnas namnlistor i Sjömanskyrkan, pastoratets kyrkor och församlingshem. De insamlade namnen lämnas sedan över till Göteborgs stads kommunfullmäktige.
Listar sina krav
Den som väljer att stötta nätverket Ingen hunger i Göteborg kräver att Göteborgs stad vidtar flera åtgärder:
- Att genomföra en kartläggning av matfattigdomen i Göteborg.
- Att med utgångspunkt i kartläggningen tar fram en strategi och handlingsplan för att bekämpa matfattigdom och uppfylla FN:s globala utvecklingsmål
- Att senast 2030 garantera alla människor tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat.
- Att inkludera civilsamhället och de som själva lever i matfattigdom i arbetet med kartläggning och strategi.
Det har funnits möjlighet att skriva under uppropet sedan den kristna fastans början, på askonsdagen den 22 februari. Sista dagen för undertecknande är i slutet av den muslimska fastan, den 21 april.
