Nästa år får de Bankerydsbor som är medlemmar i Svenska kyrkan behålla fem öre mer av varje hundralapp. Församlingen sänker nämligen sin kyrkoavgiftssats till 1,23 procent av den beskattningsbara inkomsten.
- Vi höjde avgiften i samband med byggnationen av församlingsgården. Nu är den betald så då är det dags att sänka, säger kyrkoherde Karin Grännö Engkvist.
Så många höjer
Församlingen är den enda församling som sänker sin avgiftssats nästa år. De allra flesta pastorat och församlingar avstår både från att höja och sänka. 550 har en oförändrad kyrkoavgift, medan 27 väljer att höja. Den största höjningen, 20 öre, genomförs av två församlingar: Vislanda-Blädinge församling, Växjö stift, och Nödinge församling, Göteborgs stift.
- Vi har legat lågt väldigt länge. Vi har nu ett stort investeringsbehov på fastighetssidan och behöver höja, säger Mika Auvinen, som är kyrkoherde i Nödinge församling.
Församlingen kommer efter höjningen att ha en kyrkoavgift på en krona.
- Nu har vi mer normaliserat avgiften. Vi kommer inte att höja igen, säger han.
Inflationen är inte lika hög
Trots höjningen så ligger faktiskt Nödinge efter höjningen precis på riksgenomsnittet för församlingarnas kyrkoavgift. Under nästa år kommer snittet att bli totalt 1,045 procent av medlemmarnas beskattningsbara inkomster, varav en procent utgör församlingarnas genomsnittliga kyrkoavgift och 0,045 procent är snittet för stiftens kyrkoavgiftssats.
Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliets ekonomi- och finansavdelning, menar att det kan finnas flera orsaker till att många församlingar låter nivån vara. Inflationen är inte längre lika hög, vilket dämpar kostnadsökningarna.
- Många församlingar gjorde också ett bättre årsresultat 2023 än 2022. Förra årets överskott var dubbelt så stort som under 2022. Det kan också påverka, säger han.
Stockholm ligger lågt
Församlingar kan också undvika höjningar för att inte skrämma bort medlemmar.
- För tio år sedan kunde församlingar höja med ett öre om året. I dag är det vanligare med större höjningar där man tar höjd för framtiden, vilket man kanske gör för att inte behöva göra mindre höjningar upprepade gånger.
De ekonomiska realiteterna skiljer sig stort mellan församlingarna. De högsta avgifterna har församlingar på Gotland, medan de lägsta återfinns i Stockholm.
- Generellt har församlingar i storstäderna de lägsta avgifterna medan dessa blir högre ju längre ut i glesbygden man kommer. Det är färre medlemmar på landsbygden och folk har också där generellt lägre beskattningsbara inkomster än i storstäderna.
Även stiften har beslutat om sina avgifter. Alla kommer att ligga kvar på samma nivåer som i år. I genomsnitt ligger stiftens uttag på 0,045 procent av den beskattningsbara inkomsten.
