I vissa stift har domkapitlen inga ärenden om ändringar i gudstjänstordningar och nattvardens texter, andra stift har många. De allra flesta anmälningarna och ansökningarna om ändringar får godkänt av domkapitlen.
Strängnäs stift har inte haft ett enda ärende sedan pingstdagen 2018. Enligt Jan Eckerdal, stiftsadjunkt, beror det på att stiftets domkapitel har varit väldigt tydligt med att man initialt kommer att vara väldigt restriktiv med undantag.
– Det handlar om att församlingarna nu ska få prova höjden, djupen och bredden i den nya kyrkohandboken. Därför tror jag nog att de flesta tänker att det inte är lönt att skicka in en ansökan om undantag, säger han.
Han ser också en annan möjlig förklaring: I Strängnäs stift finns det en generell dispens att vid sex tillfällen om året fira en alternativ gudstjänst, som inte finns formulerad i kyrkohandboken.
– Tanken med detta är att underlätta möjligheten att lokalt exempelvis fira ekumeniska gudstjänster vid särskilda tillfällen. Men huvudregeln är att handboken ska följas, det har både domkapitel och biskop varit tydliga med.
Jan Eckerdal säger att församlingarna i Strängnäs stift i huvudsak har varit positiva till den nya handboken.
– Vilken nog beror på att många tog möjligheten att vara remissförsamlingar redan innan den togs i bruk. De som inte är så begeistrade kan ju välja att fira en högmässa som ligger väldigt nära den gamla handboken.
Biskop Johan Dalman har även utfärdat ett brev med rubriken ”Enhet i mångfald”. Det är tänkt att fungera som en vägledning för gudstjänstfirandet i stiftet.
– Där finns en rad konkreta punkter som biskopen önskar att församlingarna ska följa. Det handlar bland annat om att han vill att gudstjänst ska firas enligt de ekumeniska överenskommelser som finns, att diakonen ska ha liturgisk funktion och att epiklesen (bön om den heliga Anden) ska ha en tydlig roll i mässfirandet.
Ryms de gudstjänster som församlingarna i stiftet vill fira i den nya handboken?
– Den är bred, det finns många möjligheter inom dess ramar. Men handboken är bara ett av de redskap som krävs för att vi ska lyckas gestalta en levande liturgi.
– Jag har haft flera samtal med församlingar som har velat anmäla undantag, men efter dialog så har vi kommit fram till att om de bara tänker lite annorlunda så kan de göra på ett sätt som ryms i handboken, säger Jan Eckerdal.
Till domkapitlet i Växjö har det inkommit 15 anmälningar om undantag från handbokens ordning, varav två har upphävts, och tio ansökningar om att ändra måltidens texter, ett avslag. Från stiftets sida uppmuntras församlingarna att skicka in anmälningar om undantag, för att underlätta processen har man även tagit fram ett formulär.
Erik Keijser och Gustav Lundborg är stiftsadjunkter och arbetar med stiftets gudstjänstutveckling.
– Att det har kommit in så många ansökningar tolkar vi som ett uttryck för att kyrkoherdarna vill följa kyrkans ordning och att man har förtroende för biskop och domkapitel, säger Gustav Lundborg.
– Sedan låter ju ”annan ordning” så dramatiskt. Ofta rör det sig om enskilda moment, man kanske vill ha ett tonsatt Kyrie som är snarlikt kyrkohandbokens formuleringar. Det viktiga är att formuleringarna ligger i linje med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
I kyrkoordningen står det att de undantag i huvudgudstjänstens ordning som beviljas får användas ”vid ett visst tillfälle eller under en viss tid”. I Växjö stift innebär det att undantagen prövas när en ny församlingsinstruktion antas.
– På så sätt får vi en regelbundenhet i uppföljningen, säger Gustav Lundborg.
Erik Keijser berättar att den nya kyrkohandboken innebar en nystart för Växjö stift. Före pingsten 2018 var det ovanligare att församlingarna anmälde undantag från kyrkohandboken.
– Tidigare var det nog en hel del församlingar som seglade under radarn, inte minst när det kom till temamässor. Sedan fanns de ju dispenser som bara löpte på, säger han.
– Men i och med den nya kyrkohandboken har domkapitlet fått en större kännedom om gudstjänstlivet i stiftet. Vi har fått tydligare rutiner och bättre dialog.
Ofta handlar undantagen om att församlingarna sedan gammalt använder musik och texter som inte ordagrant följer kyrkohandbokens formuleringar. Det kan till exempel röra sig om sådant som arbetats fram i församlingen.
– Men det måste finnas en igenkänning i gudstjänsten – den måste följa handbokens ordning och struktur. Det finns inget skäl för domkapitlet att upphäva undantag som följer Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära och ligger i linje med Svenska kyrkans gemensamma liv. Det är bara att läsa innantill i kyrkoordningen – den ger utrymme att fira huvudgudstjänst med formuleringar som inte finns i kyrkohandboken, säger Erik Keijser.
Hur har den nya kyrkohandboken landat i stiftet?
– Vår uppfattning är att den har landat väl. Det klart att det var diskussioner under tiden innan handboken togs i bruk, så är det ju i den typen av processer. Det ger tillfälle att reflektera. Men när den väl har tagits emot och används, då har den också landat, säger Gustav Lundborg.
– Ibland görs olikheten mellan den nuvarande kyrkohandboken och 1986:an lite väl dramatisk. Den största skillnaden är att det nu finns fler alternativ, men man ska komma ihåg att man i dag fortfarande kan fira i princip samma högmässa som före pingsten 2018.