– Jag har jobbat med att ta fram en kolbalans för att se om kyrkans skogar är en källa till mer eller mindre kol i atmosfären, eller om de är i balans, säger Rolf Björheden, seniorforskare vid Skogforsk.
Han presenterade sin forskning när Egendomsnämndernas samarbetsorgan, ENSO, samlades i Stockholm i slutet av september.
– Det är en enkel modell som fungerar om man tittar stort och över en längre tid. Men den kan slå fel om man tittar på en liten del av skogsmarken.
En miljon ton koldioxid årligen
Prästlönetillgångarna förvaltar drygt 400 000 hektar produktiv skogsmark, vilket motsvarar runt 1,7 procent av den totala skogsmarken i Sverige. Enligt Rolf Björhedens beräkningar bidrar prästlönetillgångarnas skogar till att binda runt en miljon ton koldioxid varje år.
– Tillväxten varje år binder tre och en kvarts miljon ton koldioxid och det man avverkar och tar ut varje år motsvarar 1,9 miljoner ton koldioxid.
Utöver det som binds genom att nya träd planteras och befintliga träd växer så ökar också lagret av koldioxid i marken med upp emot 150 000 ton varje år. På utsläppsidan finns också utsläpp efter förbränning av fossila bränslen i exempelvis maskiner och timmerbilar som motsvarar upp till 16 000 ton koldioxidutsläpp varje år.
Fyra årsutsläpp lagrade
Lagret av bunden koldioxid som redan finns i Svenska kyrkans skogsmark utgörs i dag av runt 84 miljoner ton koldioxid i träden och 125 miljoner ton koldioxid i marken. Tillsammans motsvarar det ungefär fyra års utsläpp i Sverige.
– I debatten pratar man ofta mycket om marken eftersom den har så stort förråd. Men det har byggts upp över lång tid, 10 000 år minst. Jämför man det med träden där förrådet byggts upp under 60 till 90 år så är det en helt annan fart i träden.
Inte en lösning att sluta avverka
Kyrkans skogar binder mer än de släpper ut, men det hindrar inte att klimateffekten skulle kunna bli ännu bättre, enligt Rolf Björheden. Men att sluta avverka skog tror han inte är rätt lösning.
– De som säger att träden ska stå kvar för klimatets skull har rätt om målet är att kortsiktigt maximera mängden kol i skogen, men då använder man skogen lite som en soppåse för fossil koldioxid och risken med en sådan strategi är att man fortsätter att öka fossilindustrin.
– Jag tror att uppgiften är att hitta ett mer hållbart livssätt på sikt och då tror jag att den svenska skogsindustrin ska visa hur man använder biomassa, hur man bygger i trä och utnyttjar det på ett bra sätt.
Skogen behöver brukas
Prästlönetillgångarna kan bli bättre på att ta tillvara på större delen av träden, mer grenar och toppar skulle kunna användas till bioenergi, tycker Rolf Björheden. Han säger också att skogarna kan vårdas bättre med röjning och gallring så att träden får gynnsamma förhållanden att växa i.
– Uthållig klimatnytta kräver en skog som brukas. En skog som inte brukas binder kol, men börjar också dö av i samma takt som den växer till och då blir skogen till slut ett klimatneutralt kollager som släpper ut lika mycket kol som det binder.
Utifrån befintliga beräkningsmodeller har Rolf Björheden också räknat ut att skogsprodukterna från prästlönetillgångarnas skogsbruk kan sägas sänka de fossila utsläppen med ytterligare 1–1,6 miljoner ton genom så kallade substitutionseffekter. Det är ett mått på hur mycket fossilt kol som inte släpps ut eftersom det ersatts av virke och biomassa i exempelvis byggprodukter och bränslen.
