Så klarar Svenska kyrkan att leva upp till offentlighetsprincipen

När relationen mellan Svenska kyrkan och staten upplöstes fanns det en bred samsyn kring att offentlighetsprincipen skulle få leva vidare i kyrkan. Därför skapades en så kallad inomkyrklig offentlighetsprincip som regleras i kyrkoordningen.

Men hur fungerar detta i dag, nära 25 år efter skilsmässan? Kyrkans Tidning kontaktade tio församlingar och bad om uppgifter om kyrkoherdens lön och ett utdrag ur diariet för vecka tio. Av tio svarade två inte alls och en först efter två veckor.

Detta var förstås enbart ett stickprov, men det visar ändå att församlingar hanterar förfrågningar på olika sätt, inte minst kravet på att lämna ut handlingar skyndsamt.

Upplever att det finns bristande kunskap

Staffi Lontos är stiftsarkivarie i Stockholm och många församlingar vänder sig till honom med frågor om sekretess och offentlighet.

– Jag upplever att det finns en hel del brister i kunskap ute i församlingarna. När jag blir uppringd av en församling och de frågar om de ska lämna ut något så svarar jag nästan alltid att det måste de göra. Då blir de ofta förvånade, säger han.

Han menar att många administratörer i Svenska kyrkan går efter magkänslan när de får en fråga om att lämna ut handlingar. Den spontana reaktionen hos många är att man ska vara försiktig med att sprida information.

– Men magkänslan är ofta fel, säger Staffi Lontos.

"Bara att lämna ut"

Om en begäran är slarvigt skriven, eller uppfattas som märklig, så kan det innebära att en församling ignorerar den. Man kanske inte heller vill lämna ut uppgifter till okända personer, eller mycket omfattande material.

– Det finns ett konkret fall med en anonym person som, med udda stavning, begär ut massor av protokoll. En del församlingar har försökt att forska i vem det är eller vilket syfte personen har. Men det är en legitim förfrågan och bara att lämna ut, säger han.

Staffi Lontos efterlyser en fördjupad kunskap i Svenska kyrkan för vilka regler som gäller vid utlämnande av handlingar.

– Jag tror det finns mycket jobb att göra. Det är lätt att ropa på mer utbildning, men i det här fallet tror jag att det är befogat. Någon form av grundpaket behövs för alla som jobbar med diarieföring, ­säger han.

Får en hel del frågor

Men det är svårt att få en övergripande bild av hur offentlighetsprincipen fungerar i Svenska kyrkan. Uppgifterna från olika personer spretar. Kyrkans Tidning har talat med flera av stiftsjuristerna, som också bistår församlingar med rådgivning.

– Kunskapen varierar nog och större enheter kan ha bättre resurser. Men kyrkan har varit fristående i ganska många år, och man har nog lärt sig att hantera detta i församlingar och pastorat, säger Peter Lundgren, som är stiftsjurist i Härnösand.

Rikard Johansson vid Stockholms stift tycker också det är svårt att ge en rättvisande bild över kunskapen på församlingsnivå. Men han får en del frågor.

– Det handlar ofta om att man på ett ganska sympatiskt sätt är rädd om personers uppgifter och integritet. Men det krockar ofta med den ganska vida offentlighetsprincipen i kyrkan, som inte står det offentliga långt efter, ­säger han.

Ger råd till stiften att  ha en avgiftstaxa

Det varierar också mellan stiften vilken service man ger till den som vill ta del av handlingar. Somliga stift lämnar ut mer uppgifter via mejl än andra gör.

– Det beror på innehållet, om det är känsliga uppgifter så är det i första hand vanlig postgång som gäller, säger Rikard Johansson.

Det varierar också vilken betalning stiften tar ut för hanteringen, om man kräver någon alls. Stiftsjurist Anders Eriksson i Lund ger rådet att ha en avgiftstaxa. Om någon skulle begära ut en stor mängd dokument så går det inte att begära betalning om det inte finns en av kyrkofullmäktige beslutad taxa sedan tidigare.

De mest efterfrågade ärendena

De beslut och handlingar som är mest efterfrågade på stiftsnivå verkar vara domkapitlens protokoll. En hemsida som ser till att sprida dessa till flera är kyrkligdokumentation.nu, som bland andra prästen Yngve Kalin står bakom. Han har lagt ut kopior av originaldokumenten i flera uppmärksammade fall.

– Journalistisk bearbetning innebär med nödvändighet en förkortning, vi skapade en oberoende portal för att folk själva skulle kunna få läsa dokumenten, säger han.

Han lägger inte ut allt, utan koncentrerar sig på viktiga dogmatiska och pastorala skärningspunkter och konflikter.

– Den största trafiken vi haft på fyra ärenden, det var avsättningen av EFS-prästen i Luleå. Och så var det anmälan av biskopen i Härnösand. Den tredje största var korrespondensen mellan ärkebiskopen Antje Jackelén och Upsala Nya Tidning om hennes intervju. Och så avsättningen av biskop Tomas Pettersson i Visby, säger han.

Tycker att systemet fungerar bra

Det är främst stiften Yngve Kalin har kontakt med och han är mycket nöjd med den service som han får.

– Juristerna är så skolade och kan lagen. De får ju inte ens fråga varför jag vill ha det, säger han.

Per Westberg, stabsjurist vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, har lång erfarenhet av kyrkojuridiska frågor. Han pekar på att det är sällan någon som begärt ut dokument överklagar ett nej till domkapitlet. Hans tolkning är att systemet fungerar väl.

– Om man ser på domkapitlen så verkar församlingarna göra rätt. Det är få församlingar som uppenbart gjort felaktiga bedömningar, säger han.

"Kyrkokansliet i Uppsala har blivit mer hemligt"

Lennart Lundberg, som nyligen gick i pension från Kyrkans Tidning, är antagligen den journalist som har störst erfarenhet av bevakning av Svenska kyrkan. Han tycker dock att Svenska kyrkan blivit en mindre öppen kyrka sedan 1980-talet.

– Framför allt kyrkokansliet i Uppsala har blivit mer hemligt och internt. En känsla är att de som jobbar där blivit mer försiktiga med att lämna ut och de definierar mycket som arbetsmaterial.

På församlingsnivå har han också mött motstånd, särskilt när han begärt ut information om avgångsvederlag. Han har då inte tvekat att överklaga till domkapitel, något som han tycker är viktigt att göra för att inte öppenheten ska inskränkas. Huvudregeln är ju att handlingar ska lämnas ut.

– Det står i lagen att Svenska kyrkan ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka. Då är det viktigt att försvara öppenheten vad gäller handlingar.