Så räddade Skara stift våtmarken

Om du blinkar när du kör E20 in mot Skara från Göteborg så missar du den. Men är du uppmärksam så ser du en vattenspegel omgiven av växtlighet på höger sida. Och om du tar av, parkerar bilen och promenerar traktorvägen fram så inser du att denna anspråkslösa våtmark rymmer en hel värld.

– Titta där, en fiskgjuse! säger Morgan Johansson, konsult som är specialiserad på våtmarker.

Fiskgjusen ryttlar över vattnet, dyker när den anar en fisk och slår mot ytan. Men denna gång slutar jakten i missräkning och fiskgjusen får lyfta med tomma klor. Det är inte bara fiskar och rovfåglar som trivs här, i vassen leker mosaiksländor, i buskarna sjunger lövsångare och sävsparv.

Måste tänka långsiktigt

För tio år sedan var detta ett igenväxt dike, ett av många som grävts i jordbruk och i skogar. I Sverige var utdikning av våtmarker länge en prioriterad åtgärd för att höja produktiviteten, vilket resulterat i att vi har 90 000 mil diken i dag. Men i Skara stift arbetar man med återställning, och diket blev, efter planering och grävning, en våtmark 2014.

– Man borde åka ut oftare och titta på våtmarkerna, tyvärr hinner man ju inte det så ofta, säger Viktor Larsson, jordbruksförvaltare på Skara stift.

Både han och Morgan Johansson verkar nöjda och nästan lyckliga när de får gå i det höga gräset runt vattnet och inspektera resultatet av återskapandet. För Viktor Larsson är detta ett steg på vägen i hans strävan att lämna över de skogs- och jordbruksfastigheter som ingår i stiftets prästlönetillgångar så välskötta och hållbara som möjligt till kommande generationer.

– Som kyrka har vi en tusenårig historia i Sverige, och vi måste tänka långsiktigt. Vi kan inte hoppa på alla trender, utan vi måste bestämma en kurs. Att återställa naturen där det är möjligt är ett sådant långsiktigt mål, säger han.

"Möjligt att göra verklig skillnad"

De två har arbetat ihop med våtmarker sedan 2008, då Morgan Johansson fortfarande var kommunalt anställd. I dag är han konsult, men han arbetar ofta och gärna med Svenska kyrkans prästlönetillgångar.

– Prästlönetillgångarna är så stora att det finns möjlighet att göra verklig skillnad, säger han.

Länge var det enbart en begränsad skara naturvårdsintresserade som bekymrade sig om utdikning och våtmarkernas försvinnande. Nu har ”återställ våtmarkerna” blivit ett krav som alla känner till, genom aktivister som limmat fast sig på vägar och kastat färg på Monettavlor. Men även för politiker och myndigheter är det prioriterade mål.

– Sedan regeringen tillträdde så har de satt våtmarkerna i centrum. Jag får många frågor om våtmarker nu, säger Morgan Johansson.

Så mycket våtmarker har försvunnit 

Han har sett hur intresset för våtmarker förändrats sedan 1980-talet. Då skulle våtmarker skapas för att gynna jakt och fiske, senare för att minska övergödningen. Våtmarkerna har också lyfts fram för att säkra den biologiska mångfalden och för att bidra till goda grundvattennivåer. Nu ligger tyngdpunkten på klimatet, då torrlagda våtmarker släpper ut enorma mängder växthusgaser. Beroende på våtmarkskonjunkturen har de offentliga bidragen till att återskapa våtmark varierat.

– Vid ett tillfälle blev stödet ­indraget utan förvarning, hela kassan togs till annat. Vi hade en arsenal av åtgärder som inte kunde genomföras. Då tappade man lite sugen. Det är viktigt att stödet är stabilt över tid, det är nästan viktigare än att det är högt, säger Morgan Johansson.

I Skaraborg har 75 till 80 procent av våtmarkerna försvunnit under 160 år av landskapsomdaning. Våtmarkerna kommer aldrig breda ut sig på samma sätt igen, då stora delar i dag är produktiv åkermark.

– Vi har en växande befolkning i världen, och jag hävdar bestämt att åkermark kommer att vara väldigt viktig i framtiden för att undvika svält. Vi ska inte utnyttja produktiv åkermark till våtmark utan det som finns emellan, säger Viktor Larsson.

Nya våtmarker planeras

Med stöd från länsstyrelsen i Västra Götaland har stiftet gjort en analys av vilka platser som är lämpliga för en återställning till våtmark. Det handlar främst om diken och mindre produktiv åkermark. Speciellt intressant är torrlagd torvmark, då den släpper ut stora mängder klimatgaser. Skogsstyrelsen stöttar nu särskilt återvätning av torvmark, för att den ska sluta läcka.

– Om vi gör om åkermark till våtmark, så är det främst sådan mark som varit en torvmosse, ­säger Morgan Johansson.

I Skara stift planeras nu 17 ­eller 18 nya våtmarksanläggningar i jordbruket och fem eller sex i skogsmarker. En av dem kan få en stor påverkan på utsläppen, det är en stor torvtäckt som omfattar 55 hektar.

– Det är utdikad torvmark. Det kanske är hundra år sedan de ­dikades ur och nu står den bara där och läcker, säger Morgan.

"Kyrkan har gjort viktiga insatser under lång tid"

För att engagera fler än bara de som förvaltar prästlönetillgångarna så har stiftet genomfört utbildningar för förtroendevalda och personal om våtmarkernas betydelse. Morgan och Viktor betonar också hur viktig dialogen är med de lantbrukare som arrenderar kyrkans mark. Det kan nämligen finnas frågor, som om våtmarkerna kommer att för­störa åkermarken. Eller om den blir ett paradis för myggor.

– Det är viktigt att kunna svara på frågorna. Om åkermarken blir mindre produktiv så får lantbrukarna ersättning för det, säger Morgan.

Att återställa våtmark kräver mycket arbete. Det är inte bara att släppa på mer vatten, utan området måste planeras och byggas upp omsorgsfullt. Det måste också vårdas för att inte växa igen.

– Det bästa är att ha betande djur, då blir det rejält skött och får en större mångfald. Men den möjligheten finns inte alltid, och då får man röja med maskiner i stället, säger Viktor.

Men varför är våtmarker en fråga för kyrkan? Viktor ser det som att kyrkan tar ansvar för kommande generationer, och tycker det är viktigt att kyrkan ligger i framkant i klimatarbetet. Morgan håller med.

– Kyrkan är en stor markägare som ofta, och tycker jag lite orättvist, kritiseras i media. Men ­kyrkan har gjort viktiga insatser under lång tid och är på det sättet en god förebild för andra mark­ägare.