Så rustar kyrkan för att ta emot flyktingar

Flyktingar från kriget i Ukraina korsar gränsen till Polen vid gränsövergången Medyka. I Sverige förbereder sig kyrkan för att stötta flyktingar som kommer hit. Foto: Ola Torkelsson / TT 

Hittills har över 1 000 flyktingar från Ukraina sökt asyl i Sverige. Svenska kyrkan har inrättat en samordningsgrupp och står beredd att stötta i mottagandet om det skulle behövas.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Ukraina Flykting

Flyktingar från kriget i Ukraina korsar gränsen till Polen vid gränsövergången Medyka. I Sverige förbereder sig kyrkan för att stötta flyktingar som kommer hit. Foto: Ola Torkelsson / TT 

Utöver arbetet med att stötta flyktingar i Polen och Ungern, som Act svenska kyrkan deltar i via sina samarbetspartners på plats, så förbereder sig kyrkan att stötta flyktingar som kommer till Sverige.

Kyrkokansliet har startat en samordningsgrupp med representanter från det internationella, ekumeniska och diakonala arbetet. Generalsekreteraren Helén Ottosson Lovén har också upprättat en dialog med Röda korset, Rädda barnen, Sveriges stadsmissioner och Riksidrottsförbundet.

 – Mycket av det arbetet som pågår nu handlar om att få en bild av situationen, säger Anna Karlgren, sakkunnig och handläggare i flyktingfrågor på kyrkokansliet.

– Vi är i en förberedelsefas. Än så länge har inte så många personer kommit till Sverige, det kan komma fler, men inte alla söker asyl utan många åker till sina släktingar och vänner. Det är den bild jag får när jag talar med våra församlingar som finns nära färjeförbindelser från exempelivs Polen.

Vad kan Svenska kyrkan göra?

– Det beror på vad det finns för behov. Församlingar är i dialog med kommuner. Men just nu finns det inte behov av exempelvis boenden.

–  Svenska kyrkan har erfarenhet av att möta upp människor som är i en akut situation och erbjuda stöd. Bara det att kyrkorna hålls öppna fyller en viktig funktion.

Malmö pastorat har aktiverat en krisgrupp och står redo att rycka in om det skulle behövas. 

– Vi har tagit kontakt med Malmö stad och avvaktar deras arbete, säger Ninni Smedberg, pastoratets diakonistrateg.

– Migrationsverket har också hört av sig och ett par diakoner besöker migrationsverkets boende regelbundet, nu tillsammans med en volontär som pratar ukrainska.

Pastoratet har ett upparbetat samarbete med olika hjälporganisationer och genom det nätverket god kapacitet att snabbt samordna resurser. 

– Det är den kanal vi arbetat genom tidigare, både i samband med förra flyktingkrisen och under pandemin. Vi har också nyligen arbetat tillsammans med värmestugor och om det behövs kommer det vara lätt för oss att steppa upp.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: Henrik Montgomery/TT

Hur många flyktingar som kan väntas komma till Sverige på grund av kriget i Ukraina är svårt att uppskatta. Fram till och med i torsdags hade 1 011 ukrainska medborgare sökt asyl i Sverige, enligt TT.

– I initialskedet har Sverige inte varit ett primärt destinationsland, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till nyhetsbyrån.

Efter flyktingkrisen 2015 hade Sverige 100 000 platser på flyktingboenden. Men de flesta har stängts. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Migrationsverket stoppat avvecklingen av boenden och i stället satsat på att växla upp kapaciteten.

– När gäller boendekapaciteten bara hos Migrationsverket så har vi ungefär i dag 2 000 platser lediga. I slutet av veckan får vi 1 000 till, säger Mikael Ribbenvik till TT.

Han räknar med att det kan gå att få fram 20 000 extra boende de kommande veckorna.

– Detta är vad vi ensam som myndighet kan klara av. Händer det något större med Sverige då har vi en större fråga än vad bara Migrationsverket klarar av. Då måste vi titta bredare. Då är det hela Sverige, hela samhället.

EU-ländernas migrationsministrar träffades på torsdagen och kom överens om att aktivera massflyktsdirektivet. Det innebär att ukrainare i mins ett år får samma rättigheter till skydd oavsett vilket EU-land de hamnar i. De behöver inte söka asyl för att få skydd och har rätt till boende, skola för barnen, viss sjukvård och arbetstillstånd.

Fakta: Så många är på flykt 

Drygt 874 000 människor hade under onsdagen flytt från Ukraina till grannländer, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Hundratusentals andra är på flykt inom landet.

Mer än hälften av flyktingarna, nästan 454 000, har kommit till Polen och många andra har tagit sig till Ungern, Slovakien, Moldavien, Ryssland, Rumänien och Belarus.

Närmare 70 000 har tagit sig vidare till europeiska länder.

Källa: TT