UPPDATERAD. Regeringen har lämnat en skrivelse om det kyrkliga kulturarvet till riksdagen. Skrivelsen är ett resultat av den kontrollstation som enligt överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan ska genomföras vart fjärde år.
Vid kontrollstationen analyseras, utvärderas och görs uppföljning på hur arbetet med frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena gått sedan den kyrkoantikvariska ersättningen infördes 2002.
I skrivelsen konstaterar regeringen att överlag är Svenska kyrkans vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena tillfredsställande.
– Den här processen ger tillfälle både för Svenska kyrkan och myndigheterna att belysa arbetet med det kyrkliga kulturarvet från olika perspektiv. Att bilden ändå är såpass entydigt god av Svenska kyrkans arbete är något som vi alla, oavsett om man jobbar i församling, i stift eller på nationell nivå, kan glädjas åt, säger Markus Dahlberg, chef på kyrkokansliets enhet för kulturarvsstöd.
Gott samarbete med myndigheterna
Regeringen bedömer att Svenska kyrkan har relevant kompetens, samarbetar väl med det kulturvårdande myndigheterna och ger god tillgänglighet till det kyrkliga kulturarvet. Kyrkan fördelar också den kyrkoantikvariska ersättningen enligt avtalade principer, anser regeringen.
Några områden där det finns förbättringspotential lyfts också av regeringen. Det behövs en förbättrad överblick över de kyrkliga kulturminnenas underhållsbehov. För att åstadkomma detta bör både Svenska kyrkan och staten vidta åtgärder.
– Vi har varit väldigt transparenta i vår kontrollstationsrapport och sagt att det här måste vi jobba med på sikt, så det är inget som är en nyhet för oss, säger Markus Dahlberg.
Det finns också ett behov av att systematiskt arbeta för att säkerställa tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena.
KAE-besked i höstbudgeten
En viktigt framtidsfråga är villkoren för den kyrkoantikvariska ersättningen, skriver regeringen.
– Svenska kyrkan gör ett fantastiskt arbete med att förvalta och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet, som är den största sammanhållna delen av vårt gemensamma kulturarv, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Den modell som valdes för förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan har varit framgångsrik. Samtidigt finns det flera utmaningar. Jag vet att intresset för den kyrkoantikvariska ersättningen är stort och regeringen kommer ha möjlighet att återkomma till den i budgetpropositionen inför 2025.
Beredskapsfrågan viktig
Markus Dahlberg hade inte väntat sig att regeringen skulle komma med någon konkret förslag om höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen i skrivelsen.
– Jag tycker ändå att det är goda skrivningar för ett fortsatt arbete när budgetfrågan verkligen blir aktuellt till hösten.
En annan viktig framtidsfråga som regeringen ringat in är det kyrkliga kulturarvet som en del i beredskapsarbetet. Där lyfts det nationellt kulturskyddsråd som Riksantikvarieämbetet tidigare i år fick i uppdrag att inrätta. I rådet ska Svenska kyrkan ha en representant.
Regeringen tycker att staten och Svenska kyrkan även fortsättningsvis ska ta gemensamt ansvar för det kyrkliga kulturarvet.
