Säkerhetsarbete bakom utgrävningen

Det är hovet som är beställare till projektet men Statens fastighetsverk som gör utgrävningen. Detta efter att regeringen fastslagit att miljön ska göras tryggare.

 – Slottet och Storkyrkan är byggnadsminnen. Vi tittade på hur man kunde göra det här så skonsamt som möjligt, säger slottsfogde Erik Kampmann.     

Eftersom betonglejon inte är en lämplig lösning på platsen, dels ur kulturhistorisk synvinkel, men också för att de skulle försvåra framkomligheten för kungliga parader, korteger och allmänheten, blev lösningen sju pollare som kan tillfälligt kan sänkas ner i marken.

 – Det blir ett skydd för fotgängarna och slottet. Om en bil åker i hög fart där blir det väldigt farligt för fotgängare, men det här gör förstås också självklart att även slottet blir säkrare.  

Kung Carl XVI Gustaf har också i egen person varit på ett informellt informationsmöte på utgrävningsplatsen, enligt Erik Kampmann.  

– Kungen ville besöka platsen för att själv se utgrävningarna, vilket han tyckte var mycket intressant. Kungens farfar var också väldigt intresserad av arkeologi, säger han, och fortsätter:

– Kungen gick inte ner i hålet utan vi stod på sidan på grund av rasrisken.

Bygget ska vara klart i oktober i höst. Efter vad Erik Kampmann förstår kan det dröja upp till ett år innan skeletten gravsätts.

– Vi har varit väldigt försiktiga med information om den här utgrävningen eftersom den är så känslig. Man ville inte gå ut med information eftersom det skulle locka allmänheten till utgrävningen och man inte visste vad man skulle hitta. 

Är utgrävningen en laddad fråga för hovet?

– Ulf Lindgren och länsstyrelsen tycker att utgrävningen sköttes bra. Arkeologer gräver i många kyrkogårdar men skillnaden här är mängden av kvarlevor, som är den stora nyheten. Länsstyrelsen har sakkunnig på plats som minskar risken för att något blir felaktigt. Hovet är inblandat naturligtvis och vi håller oss informerade om vad som händer.