Inventeringen en del av försoningen med samerna

På altartavlan i Solbergs kyrka avbildas Jesus samt ett antal personer, kanske ur lokalbefokningen, framför kyrkan. En av människorna är en same i en sydsamisk dräkt. Foto: Marica Blind

Svenska kyrkans försoningsarbete med samiska folket har fått ringar på vattnet. Nu inventeras kyrkor i Härnösands stift på jakt på samiska föremål.

- Med tanke på Svenska kyrkans historia med det samiska folket finns inte mycket sparat, säger stiftsantikvarie Fredrika Björk. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Samer

På altartavlan i Solbergs kyrka avbildas Jesus samt ett antal personer, kanske ur lokalbefokningen, framför kyrkan. En av människorna är en same i en sydsamisk dräkt. Foto: Marica Blind

Snart ett år har gått med mastodontprojektet att leta efter samiska föremål i Härnösands stift. Fynden har varit få, och inget funnet har varit äldre än från 1940-talet, men stiftsantikvarie Fredrika Björk menar att det finns ett djupare syfte med projektet. 

- Vi fick förfrågan ifall vi kunde söka igenom kyrkorna efter samiska föremål redan innan försoningsprocessen var igång. För mig är att kunna ge ett konkret svar mer betydelsefullt än att verkligen hitta något, just för att det är sammankopplat med försoningsprocessen, säger Fredrika Björk.

"Glad att vi fått till detta tillsammans"

Hon berättar att hon själv agerar samordnare och administratör, medan kulturgeograf Marica Blind är ute i stiftet och letar, fotograferar och träffar folk.

Fredrika Björk

- Jag är så glad att vi fått till detta tillsammans med henne, och framåt vårkanten kommer jag följa med ut också. 

Det hela började alltså med en förfrågan 2019 vilket ledde till ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning, vilket i sin tur är en lång process. Men under året som gått har stiftet fått medel för projektet och nu har nu gjort en ansökan för ännu en period. 

- Stiftet är stort och vi kan bara leta en begränsad tid under året. Det går till exempel inte att ta sig till vissa fjällkapell under vintertid. 

Till fiskarkapell har de ändå bett folk som åkt ut dit att passa på att fotografera, men det finns en viktig poäng i att verkligen besöka kyrkorna just för att det är lätt att missa saker som ska med i inventeringen. 

Fynden stannar kvar i kyrkorna

De började längs kusten i Örnsköldsviks och Ådalens kontrakt för att slutligen hinna med Medelpads kontrakt. Näst på tur ligger Södra Jämtland-Härjedalens kontrakt och sist Norra Jämtlands. Just nu är de i Sundsvall. 

Den 2 februari lämnade världskulturmuseerna över samiska ting till Ájtte museum i Arvidsjaur, det svenska fjäll- och samemuseet. Men så är inte fallet med saker som hittas i detta projekt.

- Det är inte den typen av föremål och det finns en anledning till att en kyrka har sakerna. Det kan vara en gåva eller någon som tillverkat det och skänkt till kyrkan. Men informationen om vad som finns ska bli allmän.

Men vad har man ändå hittat, är ju den stora frågan.

- Det är mest saker som är “moderna” och alltså från tiden efter 1940. Och då är det inte bara föremålet i sig som är intressant, utan också hur vi kan leta i flera kunskapskällor för att ta reda på mer om det. Exempelvis ett färdskrin som vi inte vet särskilt mycket om, då behöver vi bredda oss och till exempel söka i landsarkiv. 

Solbergs kyrka, mellan Åsele och  Örnsköldsvik, kommer att finnas med på listan över samiska föremål. Foto: Marica Blind, kulturgeograf.

Svenska kyrkan brände upp föremål

Något annat som Fredrika Björk lyfter är något fast förankrat i det nordsvenska landskapet: Solbergs kyrka med sin maffiga fasad och unika arkitektur. Den är onekligen redan är känd men det finns ett värde att ha med den i protokollet över föremål just för att den inte finns sammanställd någonstans.

- Lokalt känner man till den, men inte nationellt. Detta kan bli ett sätt att göra den mer känd. Den är byggd som en kåta och har en altartavla i uthuggen trä med en same vid Jesus fötter. 

Har ni några förväntningar på vad ni kommer hitta?

- Såklart hade jag gått i taket om vi hittade någon riktigt gammal sak. Men med tanke på Svenska kyrkans historia med det samiska folket finns inte mycket sparat, vilket är minst sagt upprörande. Jag tvivlar på att vi till exempel kommer hitta någon trumma i och med att Svenska kyrkan ansåg att samerna ägnade sig åt häxkonst i användningen av trummor och då brände upp dem. Vilket nu är del i anledningen till att försoningsprocessen är igång. 

Märks det sår hos samerna fortfarande?

- Inte där vi har varit, men det är klart att trauman kring sådant hänger med lång tid efter. 

I sammanställningen tas inte bara med faktiska saker.

- Föremålen är en bra utgångspunkt, men projektet väcker många andra frågor, menar Fredrika Björk och utvecklar:

- Det handlar om samisk identitet och om man kan avgöra ifall en sak är samisk - om den har ett samiskt uttryck men inte är tillverkat av en samisk hantverkare och vice versa.

Den 6 februari är nationaldagen för samerna. Men det är inget som de uppmärksammat i samband med projektet, utan uppdateringar sker mer löpande. 

- Vi har kontakt med alla sameföreningar och flera har följt med ut när vi besökt kyrkorna.