Samtal med grannar i tron om hotat människovärde

Ärkebiskop Nathan Söderblom bjöd 1925 in världens kyrkor till Stockholm för ett historiskt ekumeniskt möte. I dag, snart 100 år senare, är fokuset bredare och mötet digitalt. När Antje Jackelén bjuder in till ärkebiskopsmöte, mellan den 20 och 24 februari är också frågor om fred och mänsklig värdighet i centrum, men mötet är interreligiöst.

– Det är kulmen på initiativet för arbetet med programmet En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred, säger Antje Jackelén till Kyrkans Tidning.

Pandemin har förstås påverkat även detta projekt. Det är första gången som ärkebiskopens möte genomförs digitalt. Även om det finns fördelar med att mötas fysiskt så gläds Antje Jackelén åt att fler nu har möjlighet att följa och bidra till seminarier på nätet.

Programmet genomsyras av en oro för att människovärdet håller på att urholkas och att migranters rättigheter hotas. Antje Jackelén nämner till exempel att flyktingar har tryckts tillbaka vid EU:s gränser. Hon tycker att EU måste finna mer humana förhållningssätt.

– I vår tid förekommer det pseudonyheter och falska nyheter som ibland talar om påhittade hot. Om dessa får genomslag så blir det svårt för politiker att föra en politik som är både human och långsiktigt hållbar, säger hon.

I A Week of Neighbours deltar religiösa ledare från både judendomen och islam, tillsammans med forskare och människor som är engagerade i olika dialogprojekt och i interreligiös praktik.

Det är ofta religiösa ledare som deltar i interreligiös dialog, men vanliga församlingsbor berörs väl knappast av sådana här satsningar?

– Jag är inte säker på att det är så. Under 2015 och 2016 så var det över 80 procent av Svenska kyrkans församlingar som mötte och arbetade med människor på flykt. Det påverkade ju verkligen på församlingsnivå, och många, inte minst frivilliga, blev genom praktiska erfarenheter experter på religionsmöten, säger hon.

Men alla uppskattar inte interreligiösa möten. Svenska kyrkan och ärkebiskop Antje Jackelén har fått hård kritik för vissa muslimska kontakter. Det som kritikerna främst riktar in sig på är att Svenska kyrkan indirekt skulle stötta den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet genom att samarbeta med biståndsorganisationen Islamic Relief och studieförbundet Ibn Rushd.

– Svenska kyrkan har aldrig haft något samarbete med Muslimska brödraskapet – och det ska vi inte ha! Vi tar självklart avstånd från förtryck, våld och terror oavsett vem som står bakom, säger Antje Jackelén.

Islamic Relief och Ibn Rushd själva tillbakavisar anklagelserna och vissa forskare säger att det saknas stöd för att det skulle finnas formella kopplingar mellan dem och Muslimska brödraskapet. Andra debattörer och forskare anser att kopplingarna finns.

– Dessa anklagelser framförs ofta utan belägg eller med ”guilt by association”. Med sådana metoder kan alla misstänkliggöras. Det vi gör är freds- och dialogarbete, och i dialogarbete så måste du också våga någonting, för du kan aldrig veta allt om den historia som den möter bär med sig, säger ärkebiskopen.

Även om Svenska kyrkan tar avstånd från Muslimska brödraskapet så innebär religionsdialog ändå att företrädare som kan ha helt olika syn på till exempel ­homosexualitet och kvinnligt ledarskap möts. Antje Jackelén menar att när det skapas en trygg miljö så går det att samtala om känsliga ämnen.

– Det hjälper att lyssna. Jag kan tycka att detta är väldigt fel, men vilka argument har den här personen som jag möter? Att ställa frågor kan föra samtalet vidare. Sedan är dialog verkligen inte detsamma som att ge upp sin egen ståndpunkt. När jag pratar med påven så förnekar jag inte att jag är ärkebiskop och kvinna, och han åker inte hem och viger kvinnor till präster efteråt, säger hon.

Antje Jackelén arbetar för att stärka relationerna till andra religiösa ledare, men den senaste tiden har Svenska kyrkans agerande förargat och sårat många judar.

Har kyrkomötets beslut kring Israel och folkrätten försvårat dialogen med judiska företrädare?

– Ja, inte minst missuppfattningar kring beslutet har försvårat. Du nämnde inte Palestina i din fråga, men beslutet gällde ju efterlevnaden av folkrätten i både Israel och Palestina. Många judar har hört att kyrkomötet sagt att Israel är ett rasistiskt projekt, men det har kyrkomötet aldrig sagt. Det finns missförstånd och reaktioner som på kort sikt försvårar dialogen.

– Men även bakslag kan i längden leda till fördjupade relationer. När det gäller denna fråga så har vi tagit initiativ till ett möte mellan biskopsmötet och judiska företrädare.