Av 42 budröster inom Arvika pastorat lämnades 36 in av sverigedemokrater. Jelena Skogberg (SD) lämnade in 34 budröster.
– Vi gjorde vårt bästa, vi försökte höja antalet som röstar. Vi hjälpte dem som kanske inte skulle rösta alls. Jag tycker vi gjorde en bra sak, säger hon till Arvika Nyheter.
Bland väljarna som Jelena Skogberg hjälpte fanns fler yngre personer, vissa under 20 år.
– Yngre människor har andra intressen än att gå och rösta, säger hon.
Arvika Nyheter frågar varför just SD sticker ut när det gäller budröstningen: ”varför lämnar inte andra nomineringsgrupper in budröster lika mycket som er eller inte alls?”
– Jag vet inte varför de andra inte lämnat in budröster lika mycket, det finns ju en möjlighet att budrösta och förtidsrösta. Jag tycker alla sätt är bra utom de dåliga, svarar Jelena Skogberg.
Ove Lundström, valnämndens ordförande i Arvika, säger att det inte är valnämndens uppgift att betygsätta budröstningen utan att organisera valet utifrån det regelverk som finns.
– Tanken med budröstningen kanske inte är den här men det är en annan fråga. Det man nu får göra är att se över rutiner för budröstningen inför kommande val. Jag har framfört det här till stiftet i Karlstad och även valkansliet i Uppsala har uppmärksammat detta.
Ingrid Kåwe, valhandläggare på Karlstads stift, skriver i ett mejlsvar till Kyrkans Tidning att syftet med budröstning är att det ska vara en hjälp för dem som inte kan eller vill ta sig till en vallokal:
”Särskilt med tanke på pandemin var brev och budröstning ett bra komplement. Jag har inte tittat på antalet budröster, i den slutliga sammanräkningen tittar vi på andra saker. Men min stora gissning är att det ser ungefär ut som förra valet utifrån det jag hört.”
Finns det något problem i att grupper använder servicen att lämna in budröster som en del av sitt kampanjande?
”Hur det används är inte vår sak att bedöma. Valnämnden ansvarar för att rösterna tas emot korrekt och vi granskar om det finns behov, till exempel om någon saknar en underskrift”.
