Skärpningar i kyrkoordningen föreslås efter Imbergs påkragning

Ny formulering om biskopens uppdrag som ”ett och odelat” och nya paragrafer för att precisera vilken biskop som har tillsynsansvar över vilken präst och diakon. Det föreslås i en promemoria från Svenska kyrkans rättsavdelning.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Kyrkoordning

Bakgrunden till förslaget är den debatt som väckts efter överklagandenämndens beslut att ge tillbaka kragen till Rune Imberg, aktiv i Missionsprovinsen.

Imbergs uttalande att han inte erkänner biskop Susanne Rappmann som sin andliga ledare ansåg överklagandenämnden inte var tillräckligt för att han i handling skulle anses vara illojal mot Svenska kyrkans nu gällande ordning.

Beslutet har väckt reaktioner och diskuterats i både kyrkostyrelsens arbetsutskott och biskopsmötet. Nu har rättsavdelningen tagit fram ett förslag till ändringar i kyrkoordningen för att tydliggöra biskopens uppdrag.

Enligt förslaget ska det i inledningen till kyrkoordningens sjunde avdelningen om biskopens uppdrag läggas till formuleringen: ”Uppdraget som rymmer en mångfald av uppgifter, är ett och odelat. Uppdragets olika aspekter har som en grundförutsättning biskopens teologiska och andliga ledarskap.”

Det föreslås även två nya paragrafer för att precisera vilken biskop som har tillsynsansvaret över vilken präst eller diakon. Till exempel ska det skrivas ut att en präst med anställning i ett stift står under tillsyn av biskopen i det stiftet och en präst utan anställning, men som är kyrkobokförd i en församling i ett stift, står under tillsyn av biskopen i det stiftet.

Rune Imberg säger att han ser förslaget som ett sätt att ”täcka ett juridiskt kryphål” i stället för att ta tag i sakfrågan.

– Jag tycker inte de agerar hederligt. De vill göra om regelverket men är inte beredda att säga att vi, som inte bejakar ämbetsreformen från 1958, inte längre kan vara präster i Svenska kyrkan. De lägger över bördan på oss och hoppas att vi ska konvertera eller ge upp.

Vad tror du att ändringarna skulle få för betydelse för Missionsprovinsen och dig?

– Det är svårt att säga innan kyrkomötet diskuterat hur det skulle se ut. Men det får inte bara en rad effekter för oss präster, även de lekmän som tycker samma som vi får reda på att kyrkan egentligen inte vill veta av dem.

Förslaget är nu ute på remiss och ska efter det beredas av kyrkostyrelsen. Ambitionen är att frågan ska kunna tas upp redan på nästa kyrkomöte och ändringarna träda i kraft i januari 2021.