Det är i dag stiften som förvaltar de prästlönetillgångar där större delen av Svenska kyrkans skogsinnehav ingår. Stiftsstyrelsernas remissvar på Svenska kyrkans uppmärksammade skogsutredning väger därför tungt.
I svaren säger sig alla stift vilja verka för skogens hållbarhet, men stiften ställer sig väldigt olika till utredningens förslag.
Dessa fyra är positiva
Endast Västerås, Linköping, Stockholm och Luleå stift betecknar sig själva som överlag positiva till förslagen. I Stockholms stifts remissvar lyfts fram att skogsutredningen förenar sig med den skapelseteologi som växer sig allt starkare i Svenska kyrkan, och att den går i linje med biskoparnas brev om klimatet. Västerås remissvar är mycket kortfattat och i det tillstyrks utredningens förslag som rör ändringar av kyrkoordningen. Luleå stift ställer sig bland annat positivt till utredningens förslag om att ändra kyrkoordningen så att andlig, ekologisk och social hållbarhet inkluderas.
Sammantaget är kritiken omfattande
Men den sammantagna bilden av stiftens remissvar är en annan. Många stift riktar tung kritik mot centrala delar av utredningen. Det gäller särskilt idén att kyrkostyrelsen ska få ett större inflytande på på Svenska kyrkans skogsbruk. Växjö stift menar att det är en kyrkosynsfråga att stiften behåller det ansvaret: ”Växjö stift avstyrker bestämt från den föreslagna regleringen som skulle ge kyrkostyrelsen ställning som ’koncernstyrelse’…”.
Det som väcker hetast känslor är förslaget att kyrkostyrelsen ska kunna hålla inne med stiftsbidrag om ett stift har allvarliga brister i sin förvaltning. Visby stift, som är mycket negativt till utredningen, skriver: ”Bestraffningssystem från nationell nivå i Svenska kyrkan har aldrig förekommit och ska enligt Visby stifts mening aldrig förekomma!”
Varnar för hållbarhetsavgift
Ett annat förslag som får mycket kritik är den så kallade hållbarhetsavgiften, som ska kompensera de församlingar som förlorar intäkter på en omläggning av skogsbruket. Flera stift menar att en sådan avgift riskerar att skapa spänningar i kyrkan, då ekonomiskt trängda församlingar kan tyngas av den avgiften. Stockholms stift, vars församlingar kan få betala höga hållbarhetsavgifter, tycker att nationell nivå i stället ska ta den kostnaden så att inte församlingar eller stift påverkas negativt.
Många stift tycker också att skogsutredningens bild av det nuvarande skogsbruket är för mörk. Uppsala stift menar till exempel i sitt svar att: ”Hela utredningen andas en omfattande kritik mot nuvarande förvaltning. Det är inte en rättvisande bild.”
Oroar sig för ekonomiskt bortfall
Flera stift varnar för att en omläggning skulle få större ekonomiska konsekvenser än vad som aviseras i utredningen. I några remissvar hänvisas också till de uppmärksammande alternativa analyser som Egendomsnämndernas samarbetsorganisation (ENSO) låtit ta fram, och man efterlyser en grundligare analys av konsekvenserna av en omläggning än den som Skogsutredningen innehåller.
Visby stift varnar för att prästlönetillgångar kan komma att säljas av då det inte längre blir lönsamt att bruka skogen med de nya metoderna.
Skogsutredningen föreslår ett större samiskt inflytande på Svenska kyrkans skogsbruk, och att det kravet förs in i kyrkoordningen. Luleå och Härnösands stift är positiva till samisk samverkan, men tycker att det redan i hög utsträckning sker i dag och är tveksamma till en sådan ändring av kyrkoordningen.
