Enligt kyrkoordningen ska Svenska kyrkans skog, och andra prästlönetillgångar, förvaltas med målet att ge ekonomisk avkastning till kyrkans verksamhet, i enlighet med kyrkans värderingar. Men Svenska kyrkans skogsutredning har bland annat i uppdrag att se över om dessa skrivningar behöver ändras, för att till exempel tydligare lyfta in ekologiska och andliga perspektiv.
Nya formuleringar i kyrkoordningen
Utredaren Göran Enander säger att han nu satt ner foten i frågan.
- Jag har kommit fram till att det behövs nya skrivningar för att bättre balansera de olika dimensionerna, som inkluderar andlig och existentiell hållbarhet, säger han.
Det räcker dock inte att ändra på formuleringarna i kyrkoordningen, menar han. Begrepp som existentiell och andlig hållbarhet måste få ett konkret innehåll om det ska vara meningsfullt. Hur till exempel andlig hållbarhet ska tolkas är frågor som utredningen kommer att arbeta med under 2024.
- Det är en väldigt viktig och svår fråga. Vi kommer att be några seniora teologer att skriva en text om detta, och vi kommer att genomföra ett seminarium, säger han.
Finns en stark polarisering
Den delrapport som blev offentlig i början av veckan innehåller en beskrivning av det arbete som utredningen gjort hittills. Göran Enander har mött företrädare för miljörörelsen och för många andra som förespråkar en omläggning av kyrkans skogsbruk. Han har också besökt alla stift för samtal med respektive egendomsförvaltning. Han har noterat att klyftan på många håll är stor mellan dessa grupper.
- Ett av mina huvudmål är att försöka minska konfliktnivån. Jag tror att utredningen kan göra lite nytta, att den kan bidra med en del kunskap som gör att fler inser att frågan inte är så svartvit. Det är viktigt att vi pratar med varandra istället för om varandra, säger han.
Kyrkostyrelsen utövar inte tillsyn
Skogsutredningen har nu fått slutdatumet 25 september 2024. Under det kommande året kommer utredningen bland annat att arbeta med alternativ till kalhyggen, kyrkans skogsbruk och förhållandet till rennäringen, och ekonomiska frågor.
Göran Enander har också granskat hur Svenska kyrkan arbetar med skogsförvaltning idag. Han menar att stiftens egendomsförvaltningar ofta fungerar mycket självständigt. Enligt kyrkoordningen har kyrkostyrelsen tillsyn över stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna, men Göran Enander menar att den tillsynen idag är mycket begränsad.
- Vi noterar att kyrkostyrelsen inte nyttjat möjligheten att styra alls, säger han.
Tror det behövs uppföljning
Han efterlyser en inomkyrklig diskussion om hur decentraliserad skogsförvaltningen ska vara. Om skogsbruket nu förändras så tror han att kyrkan måste fundera över hur detta ska genomföras och följas upp på ett likvärdigt sätt över hela landet.
- När man har 13 väldigt självständiga enheter så kommer de att fungera olika, säger han.
Han har också sett att egendomsförvaltningen i de olika stiften inte alltid är integrerad med stiftens övriga verksamhet, till exempel klimat- och hållbarhetsarbetet.
- Så fort man bygger upp självständiga avdelningar och enheter så blir det en utmaning att arbeta på tvären, något som inte bara gäller kyrkan utan alla organisationer. Här ser vi utvecklingsmöjligheter för kyrkan.
