Skolans beslut om luciatåget en vattendelare

UPPDATERAD. Skolan uppmärksammar lucia på flera sätt. Men det blir inga tomtar, pepparkaksgubbar och stjärngossar i fritidskörens luciatåg. Detta har skapat stort engagemang på sociala medier.

Bland debattörerna finns bland andra prästen Kent Wisti och teologen Joel Halldorf. Båda uppmanar till en mer avspänd hållning i sådana här frågor, men närmar sig ämnet från olika håll. 

"Vi är en konfessionsfri skola"

Tanken med Mariehemsskolans beslut är att ha ett könsneutralt luciatåg utan religiösa och julrelaterade inslag, med fokus på ljus och kärlek istället. 

När kören förra året förberedde luciafirandet var det flera barn med annan religiös tro än den kristna som hoppade av under repetitionerna då en del föräldrar inte var bekväma med barnens deltagande eftersom lucia förknippas med julen.

– I år har vi har varit tydliga med att arrangemanget inte kommer ha koppling till någon särskild religiös tro, säger körledare Jörgen Persson till SVT.

Skolans kör består av ett 40-tal barn mellan sju och tio år. Nu är det bestämt att barnen klär sig neutralt med glitter och ljus. Både flickor och pojkar kan vara lucia.

– Vi är en konfessionsfri skola och har därför valt att ta bort julinslagen, säger Jörgen Persson till SVT.

Kritisk till att religionen plockas bort

Tv-inslaget spreds i sociala medier och väckte snabbt debatt under helgen. Teologen, författaren och debattören Joel Halldorf skrev på Twitter: 

Starkt att försöka fira ett katolsk helgon "utan några religiösa inslag"! (Och sen välja metaforen "ljuset besegrar mörkret" i tron att den är religiöst neutral..).

– Jag har inte i detalj satt mig in i just det här ärendet, men i princip så tycker jag att idén om att man ska ta bort ”religion” ur skolan och ur till exempel skolavslutningar och luciafirande, är ogenomtänkt. Att man ska ha kvar firandet,  men plocka bort det religiösa, är dålig strategi från skolans sida, säger Joel Halldorf till Kyrkans Tidning.

Dels tycker han att det är befängt att försöka ta bort det religiösa från firandet av helgonet Lucia, dels ser han en ett större, principiellt problem: 

– Hur väljer skolor att förhålla sig till religion och förmedla till sina elever hur dessa ska förhålla sig till religion? Är religion något som är farligt, riskabelt och som samhället därför hela tiden behöver tvätta bort för att undvika konflikt?

"Fel väg att gå"

Joel Halldorf menar att det är sådana signaler som skolan sänder när den agerar på det här sättet.

– Det är mycket olyckligt, man borde vara lite mer avspänd. Man kan ha en stor variation av uttryck, men att plocka bort det religiösa det blir fel väg att gå, säger han.

Tänker man att det är en helt normal och oproblematisk åsikt att ställa om verksamheten efter?

– Vi har skolavslutning men präster får inte be eller välsigna eleverna. Då bidrar man inte till en normalisering, inte till synen att religion och olika religiösa traditioner är en del av det svenska samhället, fortsätter Joel Halldorf. 

Han ifrågasätter också om ett förhållningssätt där skolelever hemifrån förbjuds att stöta på andra religiösa traditioner, är något som skolan ska uppmuntra ställa om sin verksamhet efter.

– Det är ju inte ett bra sätt att förhålla sig till ett mångkulturellt samhälle. Tvärtom borde många elever ofta stöta på mycket religiösa uttryck som en del av sin skolgång, så vi kan lära oss att leva tillsammans i det här landet på ett bra sätt, säger Joel Halldorf.

Kent Wisti: "Jag fullkomligt älskar spretigheten"

Prästen Kent Wisti hörde till dem som tyckte att Mariehemsskolans lösning var klok och pragmatisk.

– Hade han bara kallat det för en vinterfest och inte sagt att man plockar bort pepparkaksgubbar så hade det funkat alldeles utmärkt. Folk tänker att det är traditioner från urminnes tider. Det är det ju inte. Det som vi kan ana som ett modernt lucia-firande är drygt 100 år gammalt. Det är först någon gång under 50-talet som vi kan ana det lusse-firandet som vi har idag. På 90-talet såg det också helt annorlunda ut, då var det mer små lokala skönhetstävlingar.

Wisti ser på det hela som en fin utveckling.

–  Jag fullkomligt älskar den spretigheten som finns på dagisar och skolor idag. Man kan vara Spiderman. Någon skrev på min facebook att hon satt och sydde en tomte-haj-kostym till luciatåget. Det har mer gått till folkkultur än religion. Jag tycker bara det är jättefint det vi ser hända. Det vore synd om vi skulle gå in och förstöra det för mycket med ängslighet kring religion.

Kan du förstå den oro som vissa känner: att traditioner försvinner?

– Nej, en tradition som ingen upprätthåller har heller inget berättigande. Det stora problemet med lucia idag är att ingen orkar arrangera det. Det är svårt att rekrytera människor för att gå i luciatåg. Alla som är rädd för att traditionen ska försvinna är fria att arrangera luciatåg överallt. Kyrkan var oerhört skeptisk till luciafirande väldigt länge. Det var väldigt sent påfund att ens tillåta luciafirande i våra kyrkor. Det är ingen gammal kyrklig tradition heller.

Det är fascistisk propaganda som vi får slåss med varje år. Det är ingen som vill förbjuda lucia eller julen.

Kent Wisti konstaterar att det finns krafter i samhället som vill elda på debatten  "i något slags kulturkrig". 

-   Fascistiska rörelser har i drygt hundra år nu använt propagandan att julen är hotad. Alltså att människor vill avskaffa julen. Och det har varit en återkommande propaganda i hela Europa under drygt hundra år nu. Är det inte lucia och pepparkaksgubbar så är det Kalle Anka. Det är fascistisk propaganda som vi får slåss med varje år. Det är ingen som vill förbjuda lucia eller julen.

Efter tv-inslaget rullade det också igång ett drev mot Umeåskolan, som ledde till hot mot personalen.