Rubrikerna är svarta.
Larm om hällregn, översvämningar och jordskred strömmar in till människorna som sitter med sammanbitna miner i krisrummet på stiftskansliet i Göteborg. I Älvängen utanför stan har det skett ett ras och även om läget är oklart kan människor ha fått livshotande skador. Kyrkoherden i den drabbade församlingen kontaktas så att han öppnar kyrkan för människor som blivit hemlösa. Kanske måste församlingen också få stöd av andra församlingar för att klara sitt uppdrag i en pressad situation?
På andra håll i stiftet hotas kyrkor och andra kulturarv när vattendrag svämmar över sin breddar. Nu måste kyrkoherdar snabbt få information om hur de på bästa sätt skyddar fastigheter och föremål.
Är översvämningen Guds straff?
Mitt i krisen florerar det rykten på sociala medier. I ett inlägg på arabiska hävdas det att regnet är ett Guds straff och att det därför är dags att agera. Samtidigt sprids misstro mot myndigheterna. Stiftsadjunkten Henrik Frykberg kontaktar en vän i en moské för att få inlägget översatt. Ska Svenska kyrkan, och i så fall hur, nu bidra till att kontra desinformationen?
Just denna dag regnar det dock inte i Göteborg, utan det är faktiskt lite solsken utanför fönstret. Skyfallet existerar enbart som en del av det scenario som utgör bakgrunden till beredskapsövningen Samö 2023, som Göteborgs stift deltar i tillsammans med Västerås och Strängnäs stift, samt ett 20-tal myndigheter och organisationer.
Men även om det inte är en verklig katastrof utan ett slags rollspel så höjer det pulsen på deltagarna.
– Absolut. Trots att jag varit med om liknande övningar förr så finns det en spänning. Det som är skillnaden idag jämfört med tidigare är att det är så mycket mer kommunikation att hantera, säger Henrik Frykberg.
Under övningen är han speciellt inriktad på de interreligiösa kontakterna, men kan även få hantera andra uppgifter.
– Nu är det lite tidigt på övningen, men jag tror vi kommer att lära oss mycket av den, säger han.
Kommunikationen fungerar
Johanna Wagnborg är HR-specialist på stiftet och hon tror också att övningen är viktig för kyrkan. Hon märker hur hon fokuserar på att lösa problem.
– Jag är resultatorienterad. Här gör jag det jag normalt arbetar med, att se till att personal har tillgänglig information så att de kan göra ett bra jobb, säger hon.
Även om övningen inte pågått så länge när Kyrkans Tidning besöker så fungerar kommunikationen mellan deltagarna. Hon berättar att pandemin bidragit till att alla kan använda digitala mötesverktyg.
– Vi har jobbat mycket med att få ihop verktygen, och vi märker att det har varit värt att lägga ner det arbetet på det, säger hon.
Stiftsdirektor Jonas Ransgård menar att det är viktigt att Svenska kyrkan är med och övar. Kyrkan har myndighetsfunktioner när det handlar om begravningsväsendet men har också ett särskilt ansvar för att skydda kulturföremål.
– Vid en kris så efterfrågas också kyrkan för samtal och för sina lokaler. Om människor får sina hus översvämmande så kan kyrkan öppna dörrarna för dem, säger han.
Hur är kyrkans beredskap i dagsläget?
– Vi har kunnat glädja oss i Sverige åt en lång period av lugn, och kyrkan har inte varit något undantag. Vi har inte drabbats av så många kriser. Så därför är det viktigt att träna beredskapsorganisationen nu, säger han.
En viktig del av övningen är att samordna kommunikationen med hela stiftet.
69 kyrkoherdar ska hållas informerade
– Framförallt handlar det om att säkra kontaktvägar. I vårt fall är det 69 kyrkoherdar som behöver få information om vart de kan vända sig med frågor, säger han.
Under den två dagar långa övningen kommer dock inga kyrkoherdar i stiftet att få mail eller telefonsamtal om regnoväder och översvämningar. De som deltar är inne i en övningsbubbla, och all kommunikation sker med övningsledare som simulerar de svar som riktiga kyrkoherdar eller andra personer kunde ha gett.
– Vi har en lokal övningsledare och en lokal utvärderare som är med oss i rummet. När övningen är avslutad så blir det tillfälle att reflektera över vad vi gjorde och inte gjorde, säger Jonas Ransgård.
