I våras gav socialminister Jakob Forssmed Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda existentiell hälsa. Nu har Folkhälsomyndigheten lämnat en delrapport i arbetet.
– Det viktigaste har varit processen fram till rapporten. Folkhälsomyndigheten berättar om ett enormt gensvar. Hundratals civilsamhällesorganisationer, privatpersoner och myndigheter har velat diskutera vilken påverkan de existentiella faktorerna har på hälsan, säger socialministern.
– Det bubblar verkligen kring den här frågan. Det visar att vi gjorde rätt som gav det här uppdraget.
Många från Svenska kyrkan vill hjälpa till
Folkhälsomyndigheten har bland annat haft i uppgift att bena ut hur begreppet existentiell hälsa definieras.
– Rapporten börjar mejsla ut hur vi bättre ska förstå begreppet. Den visar också hur många aktörer som lokalt arbetar med begreppet. Det är viktigt att vi får kännedom om att det pågår ett stort arbete som vi kan växla upp och dra nytta av på olika sätt, säger Jakob Forssmed.
En av aktörerna är Svenska kyrkan, varifrån många hört av sig till Jakob Forssmed och undrat hur de kan vara behjälpliga i arbetet.
– Kyrkorna, inte minst Svenska kyrkan, har under lång tid har stått för en infrastruktur i Sverige för existentiella frågor. De har lång erfarenhet i de här frågorna, så det är klart att kyrkorna kan bidra, säger han.
WHO:s arbete vägledande
Inom forskningen och bland organisationer som arbetar med existentiell hälsa, är det vanligt att använda sig av en mätmetod, WHOQOL-SRPB, som Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram.
Där identifieras åtta aspekter för en existentiell hälsodimension och livskvalitet: existentiell/andlig kontakt, mening och syftet med/i livet, upplevelse av förundran, helhet och integration, existentiell/andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimism, samt tro som resurs.
Finns ingen entydig definition
Folkhälsomyndigheten konstaterar att det inte finns någon entydig definition av existentiell hälsa, men återkommande är att begreppet handlar om saker som meningsskapande, en känsla av trygghet, relationen till sig själv, andra och naturen samt upplevelsen av att vara en del av något större.
– I Sverige är existentiell hälsa ett lite nytt begrepp och jag tror att delrapporten kan ge många en bättre känsla för det. Det är inte något konstigt eller flummigt, det handlar om konkreta saker som spelar en stor roll för människors välbefinnande och välmående, säger Jakob Forssmed.
Folkhälsomyndigheten ska lämna sin slutredovisning av uppdraget, med förslag på insatser som kan öka den existentiella hälsan i Sverige, till Regeringskansliet senast den 3 mars 2025.
