Det var kyrkomötet 2022 som fattade beslut om att församlingar och pastorat får driva begravningsbyråer och att det ska skrivas in i kyrkoordningen. Först ut med att ta klivet att utvidga sin verksamhet efter kyrkomötets beslut var Håbo pastorat.
Sedan beslutet togs att begravningsbyråer är tillåten näringsverksamhet i Svenska kyrkan har det kommit flera reaktioner. Bland annat sade Ulf Lernéus, vd för Sveriges begravningsbyråers förbund (SBF) till Kyrkans Tidning:
- Bland de värsta tycker jag det är när ens viktigaste samarbetspartner blir ens konkurrent
Nu har även socialminister Jakob Forssmed (KD), som också har ansvar för begravningsfrågorna, uttalat sig i en intervju i tidningen Memento:
- Det är en fråga för Svenska kyrkan att besluta om, men hade jag varit Svenska kyrkan hade jag iakttagit viss försiktighet och varsamhet här. Det finns en risk för att man uppfattas sammanblanda sina olika roller. Svenska kyrkan har dels den ceremoniella och diakonala rollen och ska kunna vara en hjälp i sorgearbetet, och om det då också finns den kommersiella sidan där kyrkan säljer olika tjänster finns risken att förtroendet främst för den diakonala delen naggas i kanten, säger Jakob Forssmed i Memento.
Förslag till riksdagen att utreda
Det ifrågasatta beslutet har genererat förslag till riksdagen om att utreda ifall kyrkan kan fortsätta vara huvudman för begravningsverksamheten. Men enligt Jakob Forssmed finns det från regeringens håll inga planer på att ompröva kyrkans huvudmannaskap.
På frågan hur rimligt det är att det i ett land med ökad mångfald ska vara Svenska kyrkan som har mandatet att vara huvudman svarar han:
- I ett Sverige med många kulturer och trossamfund så uppskattas och accepteras den ordningen av många grupper. Dessutom finns ju möjligheten att ordna med en annan begravningsplats efter särskild ansökan.
Jakob Forssmed: Mer plats till den existentiella hälsan
Sedan den nya regeringen tillträdde har frågor som har med begravningsverksamheten flyttats från kulturdepartementet till socialdepartementet. Där behandlas det som en del i folkhälsofrågorna tillsammans med sådant som rör trossamfund, civilsamhälle och idrott. Enligt Jakob Forssmed är ett skäl till ändringen att den existentiella hälsan förtjänar en större plats i det offentliga samtalet.
