Höga lärkträd kantar den gamla kyrkvägen fram till kapellplatsen och ödekyrkogården i Tyngsjö i Västerdalarna. Det är inte känt exakt hur gammal kyrkogården är, men den anlades troligen 1814–1816.
Sammanlagt 454 ödekyrkogårdar finns registrerade i Sverige. Långt tillbaka var de vanliga kyrkogårdar där man så småningom slutade begrava människor.
Fler än 400 000 svenskar bor kortare sträcka än en kilometer från en ödekyrkogård. Och närmare en halv miljon människor i Sverige har lika nära till en pest- eller kolerakyrkogård, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB.
Gravstenar som täcks av mossa och lavar
Många gravplatser täcks av åkermark och en del har övergått till att användas som parker eller grönområden i tätorter där människorna inte reflekterar över att platsen de befinner sig på är en tidigare gravplats. Men de allra flesta ödekyrkogårdarna, fyra av fem, finns utanför tätorter.
På Östermalm i Stockholm finns till exempel en gammal fattigkyrkogård där omkring så många som 10 000 människor kan ha begravts, människor som dött i bland annat pest och kolera.
Även om många platser inte är tydliga begravningsplatser längre, har fortfarande en del ödekyrkogårdar gravstenar som täcks av mossa och lavar.
Bevarad som kulturminne
Om vi vänder tillbaka till ödekyrkogården i Tyngsjö kan vi konstatera vilket lugn som vilar över den lilla platsen.
Sedan kyrkogården övergivits fick den förfalla och redan 1862 beskrevs den som vanvårdad och inhägnad av en förfallen mur. Platsen är bevarad som kulturminne och en minnessten påminner om de forna gravvårdarna: ”Här vilar ca 220 kristna, vilka avlidit under åren 1816-1857, några gravsatta senare.”
Ödekyrkogården ligger djupt inbäddad i mjuk mossa och ur Tiomilaskogens djup hörs sången från många olika sorters fåglar.
Färgskiftningar i landskapet
1855 besökte värmlänningen och journalisten Maximilian Axelsson Tyngsjö och han skrev i sin bok om Västerdalarna att Tyngsjös omgivningar var ”långt öfver förväntan behagliga”.
”Furu och gran äro dock de öfvervägande trädslagen i denna nejd, hvilken derföre också har en mera djup och allvarsam än leende karakter” skriver Maximilian som lyfter fram de många olika färgskiftningarna i landskapet.
Ta vägen som är densamma som tidigare ingick i Svenska rallyt och som var den klassiska Sågensträckan med start i Tyngsjö och med mål i Vansbro, en sträcka på 14,23 kilometer.
