Stjärnans väg till svenska fönster

Om inte Julia Marx hade ridit upp till Olivbergets topp i Jerusalem den där dagen 1910 och träffat Erik Aurelius som kom på en kamel från andra hållet, kanske vi i Sverige inte hade haft traditionen att sätta en stjärna i fönstret till första advent.

Carl Axel Aurelius, tidigare biskop i Göteborg, berättar hur hans farföräldrar möttes och den romantiska inramningen till det första mötet får nog anses svårslagen.

Erik och Julia Aurelius gifte sig och flyttade 1912 till Lund där Erik blev professor i exegetik. I lysningspresent fick paret en herrnhutstjärna, en likadan som hennes föräldrar brukade sätta upp hemma i Herrnhut lagom till första advent.

– En mäktig väckelserörelse hade tagit fart i början av 1700-­talet i farmors hemstad, berättar Carl Axel Aurelius.

Influenserna från den pietistiska rörelsen var förutom stjärnan bönboken Dagens lösen som hade ett bibelord för varje dag. Dessutom innebar herrnhutismen mycket sång och musik. Den kristna tron var ett glädjeämne där evangeliet ofta sjöngs fram.

I sitt nya hemland började Julia Aurelius ge bort den stora stjärnan med 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar till vänner i Lund och traditionen spreds.

– Jag tror att influenser till adventsstjärnan i Sverige kan ha kommit från flera håll, men farmors stjärna var en ingång till traditionen. Grosshandlare Grahn i Lund började så småningom tillverka och sälja stjärnorna och utvecklade det hela vidare. Med ekonomisk framgång.

Carl Axel Aurelius har nästan alltid haft en herrnhutisk stjärna till första advent, i så gott som alla hem han haft genom ­livet.

– Stjärnan är ett begåvningstest, jag tyckte det var en prövning varje gång den skulle sättas samman fram till den dag jag kom på att det gick bra att sätta en plastpåse runt den och hänga den på vinden till nästa år.

Tora Wall är folklorist och intendent på Nordiska museet i Stockholm. Hon börjar med att förklara skillnaden mellan sed och tradition:

– I stort sett är de två orden synonyma, men sed eller sedvänja innebär ofta att man gör något praktiskt. Det finns också en tro på att tradition och sed är något som funnits under lång tid, men så behöver det inte vara. Vi vänjer oss fort vid nya traditioner och ser dem lätt som gamla.

Hur kom adventsstjärnan till oss?

– Vi måste börja långt tillbaka i tiden, i den bibliska berättelsen, säger Tora Wall och beskriver himlen när Jesus föddes.

– Staffan stalledräng såg stjärnan och sa till Herodes att något skett. Frälsaren var här. De tre vise männen följde Betlehems stjärna som har en stark symbolladdning, om hoppet, om frälsningen, om budet från Gud.

Tora Wall talar om de folkliga och kyrkliga spåren som går in i varandra under seklerna. I de medeltida mysteriespelen där unga pojkar sjöng och tiggde pengar, fanns stjärnan med. Till trettonhelgen sjöngs sånger och en stor medhavd stjärna var ett måste.

– Här har vi ursprunget till vår tradition med stjärngossar. Stjärnan har alltid varit viktig.

I slutet av 1800-talet började den herrnhutiska stjärnan spridas över världen genom herrnhutismens missionsrörelse, förklarar Tora Wall.

Stjärnan var en prydnad i papp och sattes över en fotogenlampa eller oljelampa. På en herrnhutisk skola tillverkades stjärnor och så småningom upptäcktes möjligheten att tillverka stjärnan i större omfattning. I slutet av förrförra seklet inspirerade den till flera olika sorters stjärnor.

Tora Wall säger att det är inte helt klarlagt hur stjärnorna kom till andra länder men att herrn­hutiska familjer tog den med sig ut i världen och etablerade traditionen som omformades i takt med moderiktningar och nya miljöer.

– Många av traditionerna här i Norden är kopplade till ljus, man ville lysa upp hemmet med stearinljus som man sparat under hela året. När så småningom elektriciteten blev allmän fortsatte man tända ljus i mörkret, behovet var stort hos oss.

Enligt Tora Wall kom det stora folkliga genombrottet för adventsstjärnan under 1940-talet när den rödorange ”proletärstjärnan” eller Tindra kristall som den hette, började produceras i större mängd.

På senare år har orientaliska stjärnor med mönster och stora stilrena vita stjärnor varit tydliga trender, liksom bordsstjärnan.

– Vi får skilja på trender som man kan se i handeln och den starka individualistiska traditionen som man ogärna ändrar på. Den är ofta laddad med minnet av barndomens jul, säger Tora Wall och fortsätter:

– Med tanke på dagens hållbarhetsfokus tillsammans med det stora pysselintresset tror jag framtiden kommer att rymma egentillverkade stjärnor med återvunnet material. Vi kommer att återknyta till det gamla hantverksintresset där många gjorde sina egna halmstjärnor.