Stockholms stift har sagt upp alla anställdas arbetstidsavtal

Grunden till att det lokala arbetstidsavtalet inom Stockholms stift setts över är etableringen av nationella löneservice, enligt Solveig Ininbergs, stiftsdirektor på Stockholms stift. En arbetsgrupp från de olika stiften fick för några år sedan i uppdrag att kartlägga de lokala avtalen inom stiften och på nationell nivå i Svenska kyrkan.

– Vi såg att det fanns skäl för harmonisering av arbetstidsavtalet hos oss, säger Solveig Ininbergs.

Nuvarande avtal ger extra semester

I dagsläget har Stockholms stift anställda ett avtal från år 2009 som innebär årsarbetstid, alltså att arbetstiden per vecka och dag kan variera beroende på verksamhetens behov. De anställda har rätt till fem extra semesterdagar och en något förkortad veckoarbetstid jämfört med det centrala kollektivavtalet för Svenska kyrkan. De förmånerna har de anställda som kompensation för att övertidsersättning och ersättning vid obekväm arbetstid inte utgår.

– ­Det innebär att man kan få 37 dagars semester och det är vad vi vet ingen annan i Svenska kyrkan som har, säger Solveig Ininbergs, avgående stiftsdirektor på Stockholms stift.

Förhandlingar om ett nytt arbetstidsavtal påbörjades med fackförbunden under hösten 2023.

– Arbetsgivarens önskemål har varit att omförhandla det lokala avtalet och ha kvar årsarbetstid. Vårt förslag har varit att minska antalet timmar i timbanken som de anställda kan spara, från 80 timmar till 40, och införa två avstämningsperioder per år. Samt att ta bort de fem extra semesterdagarna och justera klämdagarna något.

Förhandlingarna strandade

Arbetsgivaren kom inte överens med facken och sa då upp avtalet. Det innebär att det kommer vara det centrala kollektivavtalet för Svenska kyrkan som gäller för Stockholms stifts anställda från och med den 1 september. I det finns inte årsarbetstid.

– Då schemalägger man sin arbetstid i sextonveckorsperioder och timbanken försvinner. Om övertid uppstår får man det utbetalt i pengar. Den OB-tid och övertid och färdtid som finns i det centrala avtalet införs, säger Solveig Ininbergs.

"Löneservice till för kunderna"

Oskar Johnsson är ordförande för Visions fackklubb i Stockholms stift. Den organiserar 19 av 55 anställda på stiftskansliet. Han tycker att kommunikationen från arbetsgivaren varit otydlig. Han anser inte heller att argumentet att avtalet behöver harmoniseras med anledning av löneservice håller.

– En löneservice ska väl vara till för kunderna, inte för att löntagare ska få sämre villkor. Det blir heller ingen harmonisering om inte alla stift säger upp de lokala avtalen, säger Oskar Johnsson. 

Han tycker det är synd att årsarbetstiden försvinner.

– Jag tror det blir en stor omställning för organisationen att påbörja schemaläggning. Det passar inte riktigt den här flexibla organisationen.

Varför kom ni inte överens?

– Arbetsgivaren ville ta bort den kompensation som finns i avtalet. Vi hade andra förslag på ersättning, arbetsgivaren hade bara ett. De ville ge ett engångsbelopp för de fem semesterdagarna. Det tyckte vi var för dåligt.

"Tuff omställning med fast arbetstid"

Enligt Oskar Johnsson hade facken kunnat tänka sig lösningar som innebar en långsammare infasning av ett nytt avtal. Mats Bergenbrant, ombudsman på Akademikerförbundet SSR som organiserar sex medlemmar på stiftskansliet, håller med om att det kan bli en tuff omställning för de anställda att plötsligt behöva arbete med ett fast arbetstidsschema.

– Försämringar är alltid jobbiga, folk blir missnöjda. Det är naturligt. Vill man teckna ett nytt avtal som har sämre villkor så blir det inte populärt.

Olika förutsättningar

Solverig Ininbergs säger att hon hoppas på att nya förhandlingar om nytt lokalt avtal kan komma till stånd längre fram.

– Jag kallar det för en tråkig loop att vi måste gå den här vägen. När vi har gjort arbetet på kansliet utgår jag från att arbetsgivaren ska framkomma med ett förslag på nytt lokalt avtal till facken.

Hon påpekar att alla stift nu är inne i processen att se över sina avtal. I några stift har det varit okomplicerat, för där saknades ersättningar som fem extra semesterdagar. 

– Det hela handlar om harmonisering så att man kan minimera administrationen. Men när man börjar titta på det måste man också ställa frågan om det är rimligt att stift och nationell nivå inte ska arbeta utifrån likartade förutsättningar som församlingarna, säger Solveig Ininbergs.