Svenska kyrkans unga 30 år: "Stor skillnad nu när vi kan träffas igen"

Tova Mårtensson är Svenska kyrkans ungas förbundsordförande. I sommar har hon suttit på posten en första mandatperiod på två år. Hon tillträdde 2021 i en tid som präglades av isolering och skärmar, då pandemin satte stopp för besök ute i distrikten och till stor del för unga att mötas i verkliga livet. Något som är en del av orsaken till det medlemstapp som drabbat organisationen de senaste åren, menar hon.

– Medlemsantalet har märkbart påverkats av pandemin. Men nu är vi fler medlemmar än under pandemin och vi börjar återhämta oss. Nu kan vi ha arrangemang och inte bara träffas digitalt, och det gör jättestor skillnad. Men att få i gång organisationen igen var min stora utmaning när jag trädde in, säger Tova Mårtensson.

Vill behålla gemenskapen

Att effekten skulle kunna bli den motsatta – att en organisation och gemenskap blir extra viktigt under tider av isolering –  tror Tova Mårtensson stämmer på vissa områden. Men snarare än att den öppnar för möjligheten att värva fler medlemmar, blir i stället ursprungsgänget mer sammansvetsat.

– Digitalt funkade andakter och gudstjänster bra. Och anledningen till att många är kvar som medlemmar är just att de vill behålla gemenskapen. Nu i efterhand har vi verkligen förstått hur viktig den är.

Aktivt val är grundidén

Antalet medlemmar i Svenska kyrkans unga är i dag 8852, men det är en lite missvisande siffra eftersom den kommer från början av 2023. Siffran återspeglar också hela organisationens grundidé kring medlemskap – aktivt val.

– Personer förnyar själva sitt medlemskap varje år eftersom Svenska kyrkans unga är en ideell organisation. Vi har fortfarande åtta månader på oss att få fler medlemmar, och många hittar oss under eller efter konfirmationstiden och rekryteringsperioden är först i höst. Så vi är positiva till siffran. Under pandemin var det inte så här många denna tid på året.

Så ni är nöjda med medlemsantalet?

– Vi ser att församlingar och distrikt kommit igång med sin verksamhet efter pandemin. Men samtidigt har vi en bit kvar till att fler får möjlighet att engagera sig och till att Svenska kyrkan i stort ska bli bättre på att engagera sina barn och unga i Svenska kyrkans unga.

Ansvaret att värva fler medlemmar menar Tova Mårtensson är delat mellan Svenska kyrkans församlingar och pastorat, och medlemmarna i Svenska kyrkans unga.

– Det är viktigt att förbundet gör relevant verksamhet för medlemmarna. Men också att kyrkan använder denna modell för att organisera barn och unga, säger hon och utvecklar varför Svenska kyrkans församlingar och pastorat skulle kunna se Svenska kyrkans unga som en problematisk modell.

– Det finns flera anledningar och varierar från att anställda tycker det blir en högre arbetsbelastning då ungdomarna organiseras i Svenska kyrkans unga, till att de funderar över om de kan kräva av sin barngrupp att de måste bli medlemmar. På vissa ställen motarbetas till och med att kunna bli medlem. Det hör vi titt som tätt från unga. Det är sorgligt.

På vilket sätt då?

– Alla möjliga. Att unga inte får möjlighet att vara i församlingshemmet, att de anställdas scheman inte är anpassade för att kunna vara med barn och ungdomar på kvällar och helger, att en församling inte vill jobba med denna modell. Svenska kyrkans unga är en fristående organisation, men det betyder inte att vi kan göra arbetet utan vuxnas och församlingsanställdas hjälp.

Tror du att mer konservativa församlingar och präster tycker att Svenska kyrkans unga är för liberala och för engagerade i hbtqfrågor?

– Svenska kyrkans unga har en stor bred av olika fromhetstraditioner. Jag tror inte det spelar någon roll om församlingar är liberala eller konservativa, utan det handlar om en gemenskap i Svenska kyrkans unga.

Kostnadsfritt medlemskap

En idé för att värva fler medlemmar, och kanske i förlängningen göra organisationen mer synlig, har varit att konfirmander får ett automatiskt medlemskap. Men varför det inte fungerar menar kan Tova Mårtensson förklaras med grundtanken i förbundet.

– Vi kan inte kräva medlemskap av konfirmander, barn och unga. Den tanken går emot svensk föreningspraxis. Ett medlemskap ska heller inte bero på om man konfirmerats eller inte. Och vi är hårda med att ha ett kostnadsfritt medlemskap, för att det inte ska spela någon roll vilken socioekonomisk förutsättning man har. Frågan om automatiskt medlemsskap kommer ibland från församlingsanställda, men mest är det hos media det väckts. Internt är detta ingen stor fråga.

Hur ska man kunna öka medlemsantalet?

– Genom att bedriva relevant verksamhet för våra medlemmar, som kan se olika ut på olika ställen i landet. Generellt avgörande faktorer är att inkludera unga i beslutsfattande organ.

År 2021 fanns uppemot 120 000 barn och unga med i konfirmationsgrupper och andra gruppverksamheter i Svenska kyrkan. På frågan om hur många unga som borde vara med i Svenska kyrkans unga, svarar Tova Mårtensson att det viktigaste är att barn och unga får en självklar plats i kyrkan och möjlighet att påverka Svenska kyrkan såväl i församling som på nationell nivå.

– Vi vill att barn ska få vara med och bestämma om sin kyrka och samtid, och samtidigt fördjupa sig i kristen tro. Vi vill ha mer fokus på kärnverksamhet än på raka, hårda siffror.

Första förbundsordförande

Förbundets historia tar avstamp i ett förslag som fanns redan 1964, om att slå ihop Riksförbundet kyrkans ungdom och Svenska kyrkans scoutrörelse Ansgarsförbundet. Det dröjde dock trettio år innan det blev ett samgående.

Gunilla Casserstedt var den första förbundsordföranden och kom från en vice ordförande-position i Ansgarsförbundet. 

– Den stora vinsten var att samla allt inom Svenska kyrkan som sorterades under barn och ungdomar. Barnkörer, det finskspråkiga arbetet, kyrkans barntimmar, öppen förskola och såklart de stabila föreningarna Kyrkans ungdom och Ansgarsförbundet, säger hon och utvecklar:

– Problemet med att förena Ansgarsförbundet och Kyrkans ungdom var att de båda hade starka profileringar och det var svårt att hitta en samlingspunkt mellan dem. Men det blev motiverat att skapa Svenska kyrkans unga när vi kunde samla alla kyrkans barn– och ungdomsverksamheter under ett paraply.

Friare än vuxenkyrkan

Svenska kyrkan var statskyrka 1993 och förbundets grundare ville ”befria” de andra verksamheterna från staten till att bli idédrivna i sig själva, berättar Gunilla Casserstedt.

– Ett av karaktärsdragen var att vi ville vara friare än vuxenkyrkan, som rörde sig i riksdagskorridorerna.

Både Ansgarsförbundet och Kyrkans ungdom var idéburna självständiga barn– och ungdomsrörelser med demokratiska strukturer, vilket inte fanns hos övriga verksamheter. Men i och med samlandet av alla verksamheter för barn och unga kunde de också bli mer självständiga.

Omsorg om Guds skapelse

Gunilla Casserstedt säger att Ansgarsförbundet i sitt uttryck hade stora likheter med scoutrörelsen. Något som hon förstod var efterlängtat när Svenska kyrkans unga bildades.

– Den tydligt uttryckta omsorgen om Guds skapelse som fanns i Ansgarsförbundet, i form av närheten till naturen, vet jag att många har saknat sedan dess. Samtidigt vet jag att engagemanget för miljö och natur har bevarats och läger och hajker i olika former har fortsatt att arrangeras i Svenska kyrkans unga.

Så bra det kunde bli

Gunilla  Casserstedt satt ett och ett halvt år på posten och när hon ser på utvecklingen under de trettio åren som gått, tycker hon att det blev så bra det kunde bli.

– Målbilden var kanske allt för visionär, men idén om en enad barn- och ungdomsrörelse i Svenska kyrkan tycker jag fortfarande håller. Och medlemsantal är inte det bästa måttet för utvärdering som jag ser det, bland annat eftersom förutsättningar och villkor inte har varit desamma över tid. Svenska kyrkan lever och Svenska kyrkans unga lever, båda behöver finna sin form i samtiden.

Anna Mendelsson

Vad är det viktigaste med att Svenska kyrkans unga finns? 

Noa Edwardsson, Växjö

– Det viktigaste är att Svenska kyrkans unga organiserar unga och barn i Svenska kyrkan och påverkar dem. Jag hoppas att vi ska fortsätta utveckla barnoch ungdomsverksamheten på de ungas villkor och utifrån de ungas vilja. Vi är de ungas röst i kyrkan.

Malin Melander, Linköping

– Det viktigaste Svenska kyrkans unga gör är att skapa ett sammanhang för barn och unga så att de kan göra sina röster hörda i en kyrka eller i ett samhälle där vuxna bestämmer överlag. På sådana här träffar som påsklägret får man träffa andra unga från hela Sverige och diskutera saker som man tycker är bra och dåliga.

Tova Mårtensson, Lund

– Det viktigaste är att Svenska kyrkans unga är ett nätverk av unga människor som kan få fördjupa sig och dela kristen tro. Att vara ung troende i församlingen kan vara väldigt svårt. Att ha ett nätverk av andra unga och få upptäcka olika delar av Svenska kyrkan är jätteviktigt för att växa i tro och ansvar. Det gör att man får ett sammanhang av fler barn och unga i liknande situationer i olika delar av landet, och tillsammans är vi starkare.

Victor Månsson, Västerås

– I Svenska kyrkans unga får man växa tillsammans som person och man finner gemenskap tillsammans. Det blir en plats där man växer tillsammans och man växer i sig själv. Svenska kyrkans unga är en bra grund för det. 

Text och foto: Mikael Johansson