Hur ska man kunna öka medlemsantalet?
– Genom att bedriva relevant verksamhet för våra medlemmar, som kan se olika ut på olika ställen i landet. Generellt avgörande faktorer är att inkludera unga i beslutsfattande organ.
År 2021 fanns uppemot 120 000 barn och unga med i konfirmationsgrupper och andra gruppverksamheter i Svenska kyrkan. På frågan om hur många unga som borde vara med i Svenska kyrkans unga, svarar Tova Mårtensson att det viktigaste är att barn och unga får en självklar plats i kyrkan och möjlighet att påverka Svenska kyrkan såväl i församling som på nationell nivå.
– Vi vill att barn ska få vara med och bestämma om sin kyrka och samtid, och samtidigt fördjupa sig i kristen tro. Vi vill ha mer fokus på kärnverksamhet än på raka, hårda siffror.
Första förbundsordförande
Förbundets historia tar avstamp i ett förslag som fanns redan 1964, om att slå ihop Riksförbundet kyrkans ungdom och Svenska kyrkans scoutrörelse Ansgarsförbundet. Det dröjde dock trettio år innan det blev ett samgående.
Gunilla Casserstedt var den första förbundsordföranden och kom från en vice ordförande-position i Ansgarsförbundet.
– Den stora vinsten var att samla allt inom Svenska kyrkan som sorterades under barn och ungdomar. Barnkörer, det finskspråkiga arbetet, kyrkans barntimmar, öppen förskola och såklart de stabila föreningarna Kyrkans ungdom och Ansgarsförbundet, säger hon och utvecklar:
– Problemet med att förena Ansgarsförbundet och Kyrkans ungdom var att de båda hade starka profileringar och det var svårt att hitta en samlingspunkt mellan dem. Men det blev motiverat att skapa Svenska kyrkans unga när vi kunde samla alla kyrkans barn– och ungdomsverksamheter under ett paraply.
Friare än vuxenkyrkan
Svenska kyrkan var statskyrka 1993 och förbundets grundare ville ”befria” de andra verksamheterna från staten till att bli idédrivna i sig själva, berättar Gunilla Casserstedt.
– Ett av karaktärsdragen var att vi ville vara friare än vuxenkyrkan, som rörde sig i riksdagskorridorerna.
Både Ansgarsförbundet och Kyrkans ungdom var idéburna självständiga barn– och ungdomsrörelser med demokratiska strukturer, vilket inte fanns hos övriga verksamheter. Men i och med samlandet av alla verksamheter för barn och unga kunde de också bli mer självständiga.
Omsorg om Guds skapelse
Gunilla Casserstedt säger att Ansgarsförbundet i sitt uttryck hade stora likheter med scoutrörelsen. Något som hon förstod var efterlängtat när Svenska kyrkans unga bildades.
– Den tydligt uttryckta omsorgen om Guds skapelse som fanns i Ansgarsförbundet, i form av närheten till naturen, vet jag att många har saknat sedan dess. Samtidigt vet jag att engagemanget för miljö och natur har bevarats och läger och hajker i olika former har fortsatt att arrangeras i Svenska kyrkans unga.
Så bra det kunde bli
Gunilla Casserstedt satt ett och ett halvt år på posten och när hon ser på utvecklingen under de trettio åren som gått, tycker hon att det blev så bra det kunde bli.
– Målbilden var kanske allt för visionär, men idén om en enad barn- och ungdomsrörelse i Svenska kyrkan tycker jag fortfarande håller. Och medlemsantal är inte det bästa måttet för utvärdering som jag ser det, bland annat eftersom förutsättningar och villkor inte har varit desamma över tid. Svenska kyrkan lever och Svenska kyrkans unga lever, båda behöver finna sin form i samtiden.
Anna Mendelsson