Striden om skogarna - det handlar den om

Kyrkans Tidning listar de centrala delarna i debatten om framtidens skogsbruk och har låtit Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, och Anneli Kihlstrand, ordförande i stiftens egendomsförvaltningars samarbetsorgan (ENSO), ge sin syn på frågorna.

Mångfald och tillväxt

Johanna Sandahl:

– Att återväta våtmarker är ett bra sätt att öka kolförrådet inom en ganska kort tidsram. Sedan handlar det om förändrade brukningsmetoder, som hyggesfritt eller naturnära skogsbruk då man undviker att markbereda och på så sätt förlora markkol, samt metoder som innebär att kolförråden i både levande och döda träd ökar.

– Man bör också fråga sig vilket skogsbruk som krävs för att möta klimatförändringarna. Ekosystem med rik biologisk mångfald har en bättre motståndskraft mot plötsliga förändringar. Dagens skogar är generellt homogena, med likåldriga och samma träslag. De är mindre motståndskraftiga mot granbarkborrar, stormar eller skogsbrand.

Anneli Kihlstrand:

– För klimatet: ganska nära så som vi gör i dag, med effektiv tillväxt då vi låter skogen bli fullvuxen. Det är viktigt att man har bra plantor och metoder för en effektiv återväxt. Då får man full fart på fotosyntesen och kolinlagringen. Det handlar också om att ha rätt träslag på rätt plats.

– För den biologiska mångfalden behöver man ha blandade brukningsformer och en viss areal ska undantas skogsbruk. Det finns arter som trivs bäst exempelvis efter skogsbrand eller som bara växer på hyggen.

Trakthyggen eller hyggesfritt

Den absolut största andelen av kyrkans skog brukas genom trakthyggesbruk som innebär att alla träd på ett område huggs ner samtidigt och skapar ett kalhygge. På mindre områden testas hyggesfria metoder med syfte att skydda biologisk mångfald.

– Om skog med höga naturvärden kalavverkas innebär det att livsmiljön för många arter som lever där försvinner och de får mycket svårare att klara sig. När det uppstår stora områden där arterna inte kan röra sig blir de fast på vissa platser och det kan ta hundratals år innan de kan återetablera sig, säger Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl.

– Vi har en hemläxa att göra där jag tänker att Svenska kyrkan skulle kunna gå före. Det handlar om att ställa om till ett varierat skogsbruk som utgår från den aktuella platsen. Är det torrt, vått, lövskog eller barrskog som kommer naturligt? Efterlikna det.

Anneli Kihlstrand förklarar att det finns historiska orsaker till att kyrkan och övrig svensk skogsindustri framför allt använder trakthyggesbruk.

– Det har varit en etablerad metod i Sverige sedan mitten av förra seklet.  Det är den mest lönsamma metoden som utvecklats och blivit den dominerande. Alla 13 prästlönetillgångar jobbar med olika projekt och deltar i forskning kring bland annat olika avverkningsmetoder. Men man måste ha respekt för tidshorisonten i skogsbruket, ska man göra på ett nytt sätt går det inte så fort att ändra, säger Anneli Kihlstrand.

Hur mycket skulle ekonomin påverkas om hela kyrkans skogsbruk blev hyggesfritt?

– Om man går in och gör något annat i de skogar som i dag är avsedda för trakthyggesbruk så kan det säkert vara ett lönsamhetstapp på 25–30 procent. Men i vissa skogar kan man nog, beroende på hur marknaden ser ut för grövre timmer, nå en liknande lönsamhet som i dag. Men man behöver inte kasta sig över helt i andra diket och köra enbart hyggesfritt. Det bästa är att hitta rätt brukningsmetod för rätt plats och att ha en större variation av metoder.

Så mycket skog bör skyddas 

Lagen kräver att fem procent av den svenska skogen skyddas. Av Svenska kyrkans skogar är runt tio procent avsatt. Naturskyddsföreningen vill att 30 procent skyddas.

– Det viktigaste är inte exakt hur många procent man skyddar utan vad man skyddar, så att det är höga naturvärden med till exempel riktigt gammal skog, säger ENSO:s Anneli Kihlstrand.

– En del tycker att om vi nu slutar med all avverkning så blir det bättre åtminstone de kommande tio åren. Men jag vill se oss som en del av omställningen där våra produkter bidrar med att ersätta fossilt. Då måste man ha ett längre perspektiv. Det är bättre att bygga i trä än betong, det handlar om att optimera klimatnyttan som skogens produkter ger.

Johanna Sandahl håller med om att ett totalt avverkningsstopp är fel väg att gå:

– Självklart har skogens produkter långsiktigt en viktig roll att spela i omställningen. Men det handlar om att mätta munnen efter matsäcken. Det kan inte vara så att vi har ett skogsbruk som utarmar den biologiska mångfalden, för då har vi inga friska skogar i framtiden och får inte heller tillgång till skogens råvaror.

– Som det ser ut i dag har vi redan avverkat många av de områden som har höga naturvärden så det räcker inte bara med att skydda. Både från FN och EU har man sagt att vi måste arbeta med restaurering för att hjälpa naturen att återfå sina höga naturvärden.

Det kan omställningen kosta

Den totala intäkten från prästlönetillgångarna på närmare 500 miljoner kronor per år motsvarar fler än 600 anställda i Svenska kyrkan. Skogsbruket står för närmare 60 procent av den årliga utdelningen.

– Blir det ett påbud att avsätta mycket mark så blir det mindre pengar, men det är inte säkert att det är önskvärt. Att skydda skog är inte för mig att stoppa skogsbruk helt utan att släppa fram nya sätt att bruka. I vissa stift kan det leda till minskad avkastning, men kanske inte överallt, säger Anneli Kihlstrand.

Borde miljön och klimatet eller ekonomin komma först?

– De behöver inte ställas mot varandra. Ett effektivt skogsbruk är bra både för klimatet och ekonomin. När träden växer lagras koldioxid, avverkningen ger förnybara produkter och koldioxiden cirkulerar. Det handlar om att balansera olika nyttor som skogen kan ge.

Inte heller Johanna Sandahl tycker att det finns en motsättning mellan ekonomisk lönsamhet och klimat och miljö.

– Det är ekonomiskt rätt att förvalta skogen på ett hållbart sätt. Redan nu syns ett ökat konsumenttryck på hållbar produktion och då inte bara utifrån ett klimatperspektiv utan också med fokus på biologisk mångfald.

Om Svenska kyrkan menar allvar med att arbeta för ett mer hållbart skogsbruk, tror du att man behöver vara beredd på en ekonomisk förlust i och med omställningsprocessen?

– All förändring innebär risk. Men ”business as usual” gör också det. Jag tycker att man ofta glömmer bort att göra kalkylen om vilka kostnader det innebär att fortsätta som vanligt.