Banbrytande avtalet ger studenterna mer själavård

Högskolorna i Göteborg har besökts av studentpräster i 80 år. Nu har deras närvaro formaliserats med ett avtal mellan universitetskyrkan i Göteborg, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Självklarhet att verka för studenter

Universitetskyrkan i Göteborg är ett ekumeniska samarbete mellan Göteborgs domkyrkopastorat, med ekonomiskt stöd från flera andra pastorat i staden, och Equmeniakyrkan genom Betlehemskyrkan.

Präster och pastorer har rört sig i Göteborgs universitets och Chalmers tekniska högskolas lokaler sedan 1960-talet. Idag är en fjärdedel av de som bor inom Johannebergs församling studenter.

Majoriteten av både Göteborgs universitets och Chalmers verksamhet inom domkyrkopastoratets gränser, därför är det en självklarhet för pastoratet att verka för studenterna, men ett samarbete har inte alltid varit givet. 

– På vissa fakultet har det funnits en lång kontinuitet och där har det fungerat väl. Men på andra fakultet, direkt när det har bytts personal eller administration, har prästerna eller pastorernas närvaro ifrågasatts. Det har hängt mycket på godtycke och välvilja hos enskilda administratörer, säger Mattias Sundkvist, församlingsherde i Johannebergs församling. 

Avtal skrivs för första gången

Nu har universitetskyrkan i Göteborg tecknat ett avtal med Göteborgs universitet och ett avtal med Chalmers. 

– När vi bjöd in till ett möte och presenterade våra tankar, tog Göteborgs universitet och Chalmers emot det och lovade att återkomma. När de återkom i våras hade de tänkt till och fört det här flera steg längre än vad vi hade vågat hoppats på, berättar Mattias Sundkvist, som varit drivande i att få till stånd avtalet.  

Högskolorna bestämde sig för att inrätta var sina chaplaincy. Direkt översatt betyder chaplaincy “kaplanskap”, men när begreppet chaplaincy används på universitet i Sverige och runt om i världen är det icke-konfessionellt och omfattar existentiell hälsa för alla, oavsett trosuppfattning. 

– Det är ett viktigt steg i att vi inte uteslutande vill prata om universitetskyrkan och därmed den kristna tro, för vi har väldigt många internationella studenter och anställda på Chalmers och vi vill ha ett mer inkluderande begrepp för detta, säger Jörgen Blennow, som är docent på Chalmers och varit delaktig i att ta fram avtalet. 

Själavård den huvudsakliga uppgiften

För Chalmers blir deras nya chaplaincy en del av ett fyrdelat samtalsstöd mellan studievägledare, kurator, studenthälsan och chaplaincy, som studenter erbjuds. 

Enligt det nya avtalet har universitetskyrkan i Göteborg i uppgift att erbjuda samtal om livsfrågor, existentiell hälsa och personliga frågor, finnas som stöd vid svåra livssituationer, samarbeta med lärosätets krisorganisation vid behov, förmedla kontakt med hälsovård samt bistå i att hitta sammanhang där studenter eller personal kan utöva sin tro eller livsåskådning. 

– Jag ser att avtalet är ett sätt att formalisera det vi har gjort och få en gemensam avsiktsförklaring och att visa utåt att vi vill faktiskt något med detta, säger Jörgen Blennow. 

Ordnar många minnesstunder

En annan viktigt uppgift som Jörgen Blennow lyfter, är att studentprästerna ofta är de som ordnar minnesstunder när en student eller anställd har gått bort. 

– Vår nuvarande universitetspräst Lars van der Heeg, han är ett ofantligt viktigt stöd för oss när vi ställs inför svåra situationer på högskolan. Vi har drygt 11 000 studenter, så det sker ju dödsfall, och det är svårt för programansvariga att i den situationen hålla i eller arrangera en minnesstund, så där får vi otroligt bra stöd, säger han. 

"Finns ett nytänk i samverkansavtalet"

För universitetskyrkan i Göteborg är avtalet en bekräftelse på att deras närvaro är uppskattad, men betyder också att förutsättningarna för att utföra sitt grunduppdrag - själavård - blir bättre. Nu får man tillgång till de lokaler som behövs och högskolorna är delaktiga i att sprida information om verksamheten. 

– Det finns ett nytänk i det här samverkansavtalet som jag tycker är väldigt spännande. Det bådar gott i den tid vi lever i, där det sneglas misstänksamt på kyrkan och kristen tro. Här är det inte att man accepterar, utan man efterfrågar och ser att kyrkan har ett bidrag som inte tillgodoses om inte kyrkan kommer med det. Jag blir väldigt glad när jag tänker på det, för det går emot mycket av den generella attityden mot kyrkan i det offentliga, i samhället, säger Mattias Sundkvist.