Företrädare för EU:s medlemsländer, EU-kommissionen och Europaparlamentet har förhandlat fram en överenskommelse om hur länderna ska hantera migranter. Det är en preliminär överenskommelse, men många europeiska politiker hyllar den som ett stort framsteg. Svensken Tomas Tobé, Moderat och tillhörig partigruppen EPP i Europaparlamentet, har varit med om att förhandla fram överenskommelsen.
- Efter år av politiskt dödläge har vi i dag enats om ett gemensamt europeiskt svar på migrationsutmaningen. De nya reglerna kommer att göra det möjligt för oss att återta kontrollen över våra yttre gränser och minska migrationstrycket mot EU, säger han i ett uttalande.
Långdragna förhandlingar
Förhandlingarna har varit komplicerade. En tvistefråga har bland annat handlat om hur länder vid Medelhavet, som får ta emot huvuddelen av migranterna, ska kompenseras. Många länder har motsatt sig att flyktingar från till exempel Italien ska slussas vidare till dem.
Om överenskommelsen godkänns av parlamentet och EU:s ministerråd kommer den innebära flera förändringar av hur EU hanterar migranter.
Den som kommer till EU:s gränser och söker asyl kommer att kontrolleras noggrannare. Den asylsökande kommer att föras in ett register, där bland annat biometriska data ska lagras. Detta ska göra det svårare att söka asyl flera gånger under olika identiteter.
Vissa kommer att snabbutvisas
De asylsökande som bedöms komma från så kallade säkra länder, som Indien och Turkiet, kommer att skickas till särskilda center som de inte får lämna. Deras fall kommer att snabbutredas, en sådan utredning ska ta maximalt tolv veckor.
Överenskommelsen innebär också en form av solidaritet med de länder som tar emot flest flyktingar, Spanien, Italien och Grekland. Andra EU-länder kan välja att ta emot flyktingar för att avlasta dessa gränsländer. Men länder som inte vill ta emot några flyktingar kan välja att istället kompensera dessa länder ekonomiskt.
Organisationer är kritiska
Överenskommelsen har redan fått hård kritik av flera människorättsorganisationer som menar att EU nu skapar fängelser för asylsökanden. Willy Bergogné, direktor för Save the Children Europé, säger enligt The Guardian:
- Det är uppenbart att för majoriteten av lagstiftarna var prioriteringen att stänga gränser, inte skydda människor, inklusive familjer och barn som flyr från våld, konflikter, hunger och död samtidigt som de söker skydd i Europa.
Anna Karlgren, senior policyrådgivare vid Svenska kyrkan, har inte satt sig in i detalj i överenskommelsen, men är inte överraskad av huvuddragen.
- Det är fortfarande gränsländerna som kommer att ta ansvar för hanteringen av människor på flykt. Man har inte nått fram till ett mer solidariskt mottagande, vilket är väldigt tråkigt, säger hon.
Barn kan hamna i förvar
Hon är oroad över att fokus ligger på hur människor ska stoppas vid gränsen, och varnar för att barn de facto kan hamna i förvar.
Men i många länder går ju invandringskritiska partier starkt framåt. Måste inte politikerna lyssna på dem?
- Jag tänker att mänskliga rättigheter kan man inte kompromissa bort. Det finns ju oroande tendenser där vissa politiker ifrågasätter mänskliga rättigheter och Europakonventionen. Det kan inte EU hörsamma.
Kyrkorna i Europa, genom organisationen The Churches' Commission for Migrants in Europe, har redan protesterat mot hur EU förhandlat fram pakten. Anna Karlgren säger att kyrkorna nu kommer att följa hur överenskommelsen implementeras, och hur migrationspolitiken utformas i framtiden.
- Något som inte är en del av pakten, men som många kyrkor lyfter, är att överenskommelsen inte adresserar det ökade behovet av att rädda människor på Medelhavet. Det behövs en räddningsplan, säger hon
