Svårt att ta farväl av de döda i coronatider

Anna-Lena Engström är en av många som står i färd med att planera en begravning. Hennes bästa vän Carl-Erik, 88, dog i mitten av april.

 - Carl-Erik var kyrkvärd och jag var organist så vi var riktiga parhästar. Han var en av mina närmaste i livet, säger Anna-Lena Engström.

Nu ställs hon, i egenskap av en av de närmsta anhöriga, inför utmaningen att planera ceremonin under rådande omständigheter.

- Ska man ha kaffe efteråt? Det tror jag inte. För när man är i sorgearbete har man behov av kontakt och så tänker man inte på de där två meterna och då kanske folk går därifrån med corona. Nej, det blir nog bara en minnesgudstjänst och ett glas cider utanför kyrkan, tänker hon högt.

Förbudet på folksamlingar över 50 personer är en annan sak att förhålla sig till.

- Det är inte lätt att bestämma vilka som ska komma. Hur ska man kunna ge någon ett värdigt avsked när man inte kan ge människor en plats att mötas på?

Trots att det inte finns någon misstanke om att Carl-Erik själv gick bort i covid-19 så känner Anna-Lena Engström flera bekanta som tagits av viruset.

- En bekant gick bort i covid-19 på påskafton, hans begravning har de skjutit upp till sommaren. En annan vän var en av de första som dog i Fruängen. Vi äldre är ett glesnade läger, säger hon.

Över 2 600 personer har avlidit av covid-19 i Sverige, de flesta finns i Stockholmsområdet. Något som sätter extra press på begravningsbranschen.

Begravningsbyrån Fonus vittnar om att allt fler kontaktar dem.

- Det börjar bli svårt att få en tid i närtid, begravningsverksamheten flyter ännu på men den är ansträngd, säger begravningsentreprenör Peter Göransson.

Ett år kan man vänta med gravsättning av aska. En kistbegravning ska däremot genomföras inom 30 dagar, något som fått fler att välja att kremera den avlidna.

- Det är en tydlig ökning. Kanske är förhoppningen att man ska kunna hålla begravningsceremonin vid ett senare tillfälle när saker blivit mer normala, säger Peter Göransson.

De som ändå väljer en traditionell begravning med kista har oftast färre deltagare och en enklare ceremoni med behörigt avstånd mellan gästerna.

- Under en begravning är det mycket känslor, man hyllar en person som levt och som nu inte längre finns. Det är så klart märkligt att inte kunna kramas och visa stöd och kärlek i sådana situationer. Nu får man hitta andra sätt att visa stöd, folk nickar åt varandra i stället.

En annan utmaning är att många av de som går på begravningar själva kan vara i riskgrupp och därmed har svårt att närvara fysiskt. Peter Göransson berättar att livesänd video från ceremonin därav blivit en lösning för många.

- Det är en teknik som funnits länge men som knappt används alls tidigare. Under de senaste tre veckorna har vi haft över 80 livestreamade begravningar och vi har ytterligare 120 inplanerade, säger han.

- Man får hitta nya lösningar helt enkelt, det viktiga är att närstående och vänner får möjligheten att ta farväl av den avlidna.

Ida Vanhainen/TT